Marie-Louise Carven var en av Frankrikes mest framgångsrika, men minst kända modeskapare. Hon var också en av de kortaste, men det var också längden som lade grunden till hennes långa karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marie-Louise Carven grundade sitt modehus Carven samma år som Christian Dior och Pierre Balmain, 1945, men överlevde dem båda. Hon slutade som designer först på nittiotalet, när hon fyllt 84 år och avled flera år senare 2015, 105 år gammal.

Fast modemärket Carven har levt vidare och har idag fått en nytändning, tack vare märkets senaste designer Louise Trotter. Hon gjorde till och med så bra ifrån sig att hon redan har snappats upp av Bottega Veneta, efter bara tre kollektioner.

Den dynamiska kvinnan som skapade märket, Marie Louise Carven, är däremot ganska så okänd, även bland modeentusiaster. Men kanske kommer det snart att förändras. Den 24 januari 2025 öppnar nämligen museet Louvren i Paris sin första modeutställning någonsin och då riktas extra uppmärksamhet mot just Marie-Louise Carven och hennes modehus.

I veckans program pratar vi med modekritikern och författaren Susanna Strömquist om den kommande utställningen på Louvren. Hur pass stort är det egentligen att de nu, för första gången på mer än 230 år, visar sin första fullskaliga modeutställning? Vi pratar också med Marcus Nilsson och Johanna Fock från auktionshuset Bukowskis om lyxmärken på andrahandsmarknaden som inte får särskilt mycket uppmärksamhet och därför går för relativt låga priser. Och så förklarar Nellie Topalidis på modellagenturen MIKAs varför fotomodeller förväntas vara så långa.

Donald Trump vill skapa en ny guldålder i Hollywood. Kan det påverka modet på röda mattan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Donald Trump lät nyligen meddela att han utser tre särskilda ambassadörer för att hotta upp Hollywood. Trump-kompisarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone ska enligt Trump bidra till att Hollywood får en ny guldålder. Film- och modemeckat ska bli ”större, bättre och starkare än någonsin tidigare", enligt Trump. Kan de nya ambassadörernas machoideal innebära en stilförskjutning på röda mattan och varför blev egentligen Hollywoods guldålder, mellan åren 1930 och 1960, så stilbildande?

I veckans Stil ska vi glänta på dörren till Frankrikes största, kändaste, rikaste och mest älskade författare Victor Hugos fantasifullt inredda hem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Victor Hugo var inte bara en enormt produktiv man som på ett imponerande sätt växelverkade mellan olika genrer – romaner, essäer, poesi och politik – under sextio års tid. Han hade också en grandios stil och personlighet som matchade den maxade produktiviteten. Hans livsmotto skulle kunnat ha varit: ”mycket är mer och bättre”. Och det gällde det mesta – pengar, mat, inredning, fester och inte minst sex.

I veckans program pratar vi med konsthistorikern Veronica Hejdelind om Victor Hugos excentriskt inredda hem på kanalön Guernsey strax utanför Normandies kust. Vi ringer också upp artisten Peter Jöback som spelar huvudrollen i arenauppsättning av Les Misérables som nu har nypremiär. Och så berättar vi om den andre Victor Hugo, nämligen modeskaparen Halstons strulige pojkvän.

Han har kallats för vargen i kashmir och liknats vid Ludvig XIV. Bernard Arnault är en av världens rikaste män och som VD för lyxkonglomeratet LVMH kontrollerar han stora delar av modevärlden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I första avsnittet av vårt nya program Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman modevärldens mäktigaste – och rikaste – man Bernard Arnault. Nyligen köpte lyxkonglomeratet han driver, LVMH, in sig i det svenska modemärket Our Legacy.

Det som gjort Bernard Arnault så extremt framgångsrik är att han var bland de första att fatta att lyx, det är något som många kommer att vilja ha, eller köpa. Och han har varit väldigt bra på att plocka, och damma av, rätt sorts modemärken, i rätt tid. Men vem är denne man som fransk press har kallat för ”finansvärldens Machiavelli”? Det pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om i veckans Samtal med Stil.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.

Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.

Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.

Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.

I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.

Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.

Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.

Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.

Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.

I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.

Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.

Programmet är en repris från 27 september 2024.

Snart är det nya året här! Vi ska avsluta 2024 med att göra en djupdykning i Stils arkiv och bjuda på några av de reportage vi gjort under året som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar författaren Ingela Bendt, som fick ta över sin mamma Ruths stora garderob när hon gick bort. Här fanns så mycket att berätta och den ärvda garderoben blev så småningom till både en utställning och en bok – ”Ruths garderob: en modehistoria”.

Vi pratar med paret bakom ett av de tidiga modeföretagen som designade kläder för hundar, Ann och Björn Gärdsby. Det var när de skaffade hunden Manfred som deras liv kom att skjutas iväg i en ny riktning och fyllas med hundmode och internationell uppmärksamhet.

Vi träffar också hälsoinspiratören Susanne Lanefeldt, som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv, något som kom att påverka träningsmodet.

Och så pratar vi med modeskaparen Ann-Sofie Back, om nu tar farväl av sin tjugo år långa karriär som modeskapare med utställningen Go As You Please: Ann-Sofie Back 1998–2018 på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Trenden att återuppliva barndomen är starkare än någonsin. Det syns på bioduken, på produkter och på modevisningar. Vad säger det egentligen om vår samtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är det inte främst barn som tittar på sjungande möss och talande ankor, som klär granen i grälla färger – och spelar samma låtar om och om igen. Det är vuxna människor. Och det gäller inte bara på julen. En trend framöver kommer, enligt ett internationellt trendprognosföretag, vara något de kallar för ”The Forever Young Adult”, den evigt unge vuxne.

De mest påkostade och inkomstbringande biofilmerna är baserade på serietidningar som handlar om superhjältar. Coola modemärken flirtar med Muminfigurer och Disneykaraktärer. Och den sista kvällen under Paris modevecka i september bussades drygt femhundra inbjudna gäster till Disneyland i Paris. Där hade det franska märket Coperni nämligen förlagt sin modevisning inför vår- och sommarmodet 2025.

Att inte släppa intresset för saker man gillade när man var liten, och därmed var förhållandevis obekymrad över vad folk tänkte och tyckte, kallas för ”kidult”. Det är inget nytt. Men det är däremot det sätt som det idag betraktas på. Det är inte bara en kul grej, det har också blivit big business.

I veckans avsnitt möter vi konstnären Pontus Djanaieff, som återkommande hämtar inspiration från barndomens serietidningar och tecknade filmer. Disneyfanet Niklas Torsell och filmhistorikern Kim Khavar Fahlstedt pratar om varför Disney är så stort bland vuxna. Filmkritikern Göran Everdahl och Imke Janoschek, chefredaktör på inredningsmagasinet Residence, berättar varför de satsar lite extra på sina julgranar varje år. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr.

God jul önskar Stilredaktionen!

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.

Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.

I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.

Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Programmet är en repris från 12 april 2024.

På 1980-talet slog yuppien igenom svinrik, ung och besatt av dyra varor och vanor. Allt från kläder till köksutrustning skulle komma från rätt märke, för att markera att man hade både koll och cash.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För fyrtio år sedan utropade tidningen Newsweek 1984 som ”The Year of the Yuppie”. Yuppies var 80-talets unga, urbana och uppåtsträvande människor vars rikliga och iögonfallande konsumtion kom att prägla tiden. Inte minst deras konsumtion av kläder – plagg som kan te sig ganska gräsliga idag. Eller i alla fall långt ifrån någon quiet luxury. Det var herrkostymer med komiska proportioner, randiga skjortor, prickiga slipsar och breda hängslen; karamellfärgade tröjor med applikationer och axelvaddar, aftonklänningar med smockade liv och stora puffärmar.

Allt som konsumerades skulle vara att rätt märke. Och rätt, under den här tiden, var nästan också alltid detsamma som dyrt. Det var också ofta nytt. Det gällde att hänga med i det senaste modet, gå på den senaste restaurangen, och bli medlem på det senaste gymmet.

Det dröjde inte så länge innan yuppies började betraktas som lite löjeväckande. Det som retade upp folk hade en hel del med just konsumtionen att göra. Att yuppies verkade bry sig mer om märket, än innehållet. Och att de gärna betalade extra för just märket, utan att blinka.

I veckans program pratar vi med journalisten Tom McGrath, som skrivit boken Triumph of the Yuppie. Bo-Anders Adamsson berättar om när han i slutet av 1980-talet skrev in sig som yuppie i telefonkatalogen. Ted Erenius, som går på Enskilda gymnasiet, och Andreas Cervenka, ekonomijournalist, diskuterar 2020-talets rikemansstil: grisch.

Veckans gäst är kulturskribenten Annina Rabe, som berättar om hur matkulturen utvecklades under yuppie-eran.

På 1930-talet blev Prunella Stack känd som inflytelserik fitnessinstruktör och ledare för Storbritanniens största gymnastikorganisation riktad till kvinnor The Women's League of Health and Beauty.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Prunella Stack var allmänt känd i Storbritannien som ”The Perfect Girl”, en ung kvinna vars slanka och vältränade kropp ansågs vara höjden av den skönhet som är sprungen ur god hälsa och gymnastiska övningar.

Hon ville få kvinnor att bejaka sina kroppar och få dem att inse vilka krafter de besatt. Inte bara genom att göra själva gymövningarna lätta och roliga, utan också understryka den kraft som träning i en grupp av likasinnade kan ge.

Ålder, yrke, inkomst eller klass spelade ingen som helst roll. Alla kvinnor var välkomna att tillsammans gympa för bättre form och hälsa. Organisationens paroll löd: “Fitness for all, regardless of age or status”. Det var en vid tiden ganska radikal och nydanande idé. Det var också sättet som de klädde sig på. För att utjämna alla skillnader kvinnorna emellan påbjöds en sorts uniform av enkla och billiga kläder – svarta kortbyxor och ärmlösa vita toppar.

I veckans avsnitt möter vi Susanne Lanefeldt, hälsoinspiratören som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv. Katarina Idla och Fanny Berg från Föreningen Idla berättar om hur rörelsepedagogen Ernst Idla introducerade dansant rörelsegymnastik med bollar i Sverige på 1940-talet. Vi pratar också med konstnären Lovisa Sköld om varför hon är så fascinerad av gymnastiksalarnas estetik att hon har ägnat en hel utställning åt dem.

Veckans gäst är historikern Hans Bolling, som berättar om varför svensk gymnastik blev ett så stort internationellt fenomen – och om de kvinnor som var med och spred den.