I stjärnkoreografen Mats Eks inre finns en vildhet som även kommer till uttryck i hans danser. Vad gömmer sig bakom den polerade ytan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är en av Sveriges främsta dansare och koreografer genom tiderna och en ikon i den internationella dansvärlden. Det trots att han länge höll sig undan dansen, ja till och med gjorde aktivt motstånd mot den. Först vid 27 års ålder följde han sin mamma Birgit Cullbergs fotspår och anslöt sig till Cullbergbaletten.

Att växa upp i en konstnärsfamilj med två föräldrar som bägge var välkända kulturpersonligheter inom teater och dans innebar ingen enkel resa för Mats Ek. Han beskriver en uppväxt som var rebellisk, där syskonen tog hand om varandra och inslag av skolk och kriminalitet.

Mats Ek har som koreograf byggt vidare på traditionen från modern Birgit Cullberg, där klassisk balett blandas med modern dans och uttrycksfullhet. Själv pratar han gärna om tyngden, kropparnas tyngd mot golvet. Han har gjort internationell succé också med sina tolkningar av klassiker. Det började med baletter som Giselle, Svansjön och Julia&Romeo.

Nu i februari är mästaren Mats Ek, 80 år, tillbaka på kungliga operan med det som kanske blir hans allra sista föreställning - En kopp kaffe.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

I Mark Levengoods värld finns ljus även i de mörkaste av vrår. Var kommer den där blicken ifrån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är programledare, författare och en flitigt förekommande röst även i Sveriges Radio. Och hans livshistoria har berättats i många sammanhang genom åren, vilket är lätt hänt när det rör sig om en välkänd profil som Mark Levengood.

Men minst lika intressant är hans sätt att beskriva sin livshistoria. Ofta knasigt och ljust, även när det varit som mörkast. Var kommer den där blicken på livet ifrån, som påminner om magisk realism?

”Är i en förälskelsefas”

Mark Levengood föddes 1964, på en militärbas i USA. Men bara några år in i livet flyttade hans mamma till Helsingfors, och den biologiska pappan skulle det dröja upp till tonåren innan han träffade igen.

1986 träffade han Jonas Gardell, och tillsammans har de med sin öppenhet haft en mycket stor betydelse för den svenska hbtqi-rörelsen.

För två år sedan separerade Mark och Jonas. I den här säsongsavslutningen av Söndagsintervjun i P1 berättar Mark Levengood om hur livet förändrats efter beslutet.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Hon har varit en stridbar politiker hela livet, men har alltid brottats med dåligt självförtroende. Hur går det ihop?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon har haft toppjobb i EU och FN, varit utrikesminister i fem år och har genom åren återkommande varit en av Socialdemokraternas populäraste politiker.

Men sedan avgången som utrikesminister 2019 har Margot Wallström fört en mer tillbakadragen tillvaro, efter många år av stress som satt djupa spår.

Som utrikesminister blev den till synes stridbara och självsäkra politikern både hyllad och kritiserad. För den nya ”feministiska utrikespolitiken” samt flera skarpa uttalanden och beslut som ledde till diplomatiska kriser. Som med Israel, när Sveriges regering erkände Palestina som självständig stat 2014.

I den här intervjun försvarar hon det beslutet och berättar om hur hon ”utmålades som fan själv i Israel” efteråt. Hon hävdar också att Israel hade insyn i EU:s utrikesministermöten.

”Sorgen ligger nära ytan”

Margot Wallström föddes 1954, och växte upp i Kåge i Västerbotten, med pappa som jobbade på sågverket och mamma som var hemmafru.

Den 11 september 2003 mördades hennes vän och kollega Anna Lindh. Hur har det påverkat henne?

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Som försvarsadvokat har hon länge frågat sig om hon gör gott eller ont. Nu har Clea Sangborn landat i ett svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra vintern var hon försvarsadvokat i målet där hon försvarade kvinnan som dömdes för mordet på Tove, 21, i Vetlanda.

Det blev Clea Sangborns sista stora mål, för kort därefter valde hon att sluta. Först nu berättar hon varför.

Orsakerna är flera och handlar bland annat om tvivel kring om hon som försvarsadvokat gjort gott eller ont i sin roll. Men den utlösande faktorn är det hat som drabbade henne som försvarsadvokat för den 20-åriga kvinna som dömdes till 16 års fängelse för mordet på Tove.

Flera av angreppen var också antisemitiska. Något som tog extra hårt mot bakgrund av att Clea Sangborns släkt under lång tid valde att hålla sitt judiska påbrå hemligt, efter att ha tvingats fly under andra världskriget.

”Det gjorde mig väldigt rädd”

Clea Sangborn föddes 1967 och växte upp i ett kulturellt hem. Hennes mamma var filmproducenten Katinka Faragó, som dog några dagar efter att den här intervjun genomfördes, 87 år gammal.

Clea Sangborn valde först också den kulturella banan, innan längtan efter ett mer ”vanligt” liv lockade henne till juridiken.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Hon har gjort internationell succé i den vackra, tysta filmen Höstlöv som faller. Vad är Alma Pöystis hemlighet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alma Pöysti är skådespelaren som efter många år på teaterscener i Sverige och Finland fick ett genombrott i rollen som Tove Jansson i filmen Tove från 2020.

Och förra året blev hon också Golden Globe-nominerad för sin roll i Aki Kaurismäkis hyllade Höstlöv som faller, en film som också vann Jurypriset i Cannes.

Extra anmärkningsvärt eftersom hon tidigare varit rädd både för kameran och teatern.

Hur är det att slå igenom internationellt, med tanke på hur mån hon är om att skydda sitt privatliv? Hur gör hon för att övervinna rädslor? Och vilka har hon kvar?

”Fanns en fiende inuti mig”

Alma Pöysti föddes 1981 i Helsingfors, och beskriver sin ungdom som ”härligt analog”, med närhet till lek och äventyr, även om barnreumatism under många år var ett hinder. 

Hon är också uppväxt med närhet till teatern. Hennes pappa Erik är regissör, farfar Lasse Pöysti är skådespelare, regissör och tidigare Dramatenchef och farmor Birgitta Ulfsson är skådespelare och regissör. Även Tove Jansson fanns med under ungdomen, på olika sätt.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Han är stjärnkocken som blev stor i New York genom sitt kärleksbrev till Sverige. Men vissa minnen från uppväxten har han aldrig tidigare pratat om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marcus Samuelsson bär på en trippelhet. Han är född i Etiopien, uppvuxen på Västkusten men levt sitt vuxna liv i New York. Livet började minst sagt dramatiskt och det är en serie tillfälligheter som räddar hans liv och ger honom möjligheten att bli den han blev.

Frågan om adoption är aktuell och omdiskuterad, även politiskt då den förra regeringen tillsatte en adoptionskommission, som senast den 1 mars 2025 ska presentera sina slutsatser.

Enligt Expressen tänker adoptionskommissionen föreslå ett förbud mot internationella adoptioner, enligt ett utkast som tidningen tagit del av. Regeringens särskilda utredare, Anna Singer, har hänvisat till att utkastet är ett arbetsmaterial.

Frågan är oavsett svår och komplex. Hur ser Marcus Samuelsson på den, utifrån sina erfarenheter?

”En svår tid att prata om”

Efter gymnasiet lämnade Marcus Samuelsson för att satsa allt på kockyrket, och hamnade så småningom i New York, USA, där han blivit kvar.

Han har utsetts till New Yorks bästa kock, lagat mat åt flera amerikanska presidenter och driver flera framgångsrika restauranger världen över. Sitt inflytande använder han också till att ge plats åt underrepresenterade grupper i yrket.

Men framgångarna i den stora världen har skett till priset av flera brustna relationer i det privata.

I den här Söndagsintervjun berättar han om den krocken, om rasismen han mötte under uppväxten och om orsaken till att han lämnade Sverige som ung vuxen. En orsak han länge dragit sig för att berätta och som utgör ett stort trauma ännu idag, 30 år senare.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Lyckan och sorgen har skapat alla hennes sånger. Vad har vägt tyngst, i Arja Saijonmaas liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon är en stor personlighet, med en lika stor bredd i sitt artisteri. Hon har uppträtt med den grekiske kompositören Mikis Theodorakis, sjungit på Olof Palmes begravning och varit schlagerdrottning.

I intervjuer talar världsmedborgaren Arja Saijonmaa också allra helst om den stora världen, att hon sjungit för mänskliga rättigheter och fred, mot diktaturer och apartheid.

Men vem är hon i den lilla världen? Vilken av alla roller i offentligheten är mest Arja Saijonmaa? Och hur ser hon på att kallas för en diva?

”Livet är motstånd”

Arja Saijonmaa föddes 1944 i staden S:t Michel i sydöstra Finland.

Efter att pappan drabbats av hjärnblödning förändrades både hennes och familjens liv, där hennes och hans relation utvecklades till en hård kamp.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Han säger att han vill vara den glada i samhällsdebatten. Varför då så arg, Henrik Jönsson?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Både hans tilltal och sätt att nå ut är lite annorlunda, i den svenska samhällsdebatten. I långa videokrönikor håller han monologer om sin bild av ett ämne, till en trogen följarskara på sociala medier.

Och i sitt uttryck sticker han ut med sina tredelade kostymer, ett eget monogram och en artig stil. Vem är Henrik Jönsson, och vad har inspirerat honom?

Redan i barndomen stack han ut, bland annat då hans unga år i stor utsträckning präglades av sjukdom, till följd av oupptäckt glutenintolerans. För fyra år sedan diagnosticerades Henrik Jönsson också med långt framskriden osteoporos, benskörhet, som sannolikt kommer förkorta hans liv.

”Kommer se skitsnygg ut med käpp”

Henrik Jönsson föddes 1975 och är serieentreprenör, med flera företag framför allt inom it-sektorn.

Som debattör började han publicera videor och debatt-texter 2016 men fick sitt breda publika genombrott när Magdalena Andersson (S) i en intervju med Dagens Nyheter anklagade honom för hatpropagande och ifrågasatte vem som finansierade honom.

Henrik Jönsson själv besvarade utspelet med att säga att han finansieras av frivilliga donationer.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Han är idéhistorikern som personifierar den svenska klassresan. Men blev han någonsin fri?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ronny Ambjörnsson är idéhistorikern som ägnat sitt liv åt att läsa och skriva, förstå vad människor har tänkt och varför genom historien. Han är en viktig del i ett större sammanhang, med forskare och akademiker som på 1960- och 1970-talen bröt ny mark genom att skriva folkets historia, inte överhetens.

Ronny Ambjörnsson skrev om norrländska sågverkssamhällen, i Den skötsamme arbetaren”, och en arbetarklass där en skötsamhetskultur växte fram i början av 1900-talet.

Och så skrev han om sina egna rötter, i självbiografiska Mitt förnamn är Ronny, där han sätter ord på klassresans kulturella innebörd, dess känsla och och konsekvenser.

”Det är känslan och närheten som är viktig”

Ronny Ambjörnsson föddes 1936 i Göteborg, och är i dag 88 år gammal. Han är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Umeå universitet.

För ett år sedan dog hans fru, barnpsykologen Lillian Ambjörnsson Levin, efter att de varit tillsammans i 50 år. Sättet de träffades sticker ut, genom en föreläsning av Ronny om att kärleken bara är en tankemässig konstruktion.

I samband med Lillian fick ett hjärtstopp förra året drabbades Ronny av brustet hjärta.

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Han har bråttom när AI utvecklas allt snabbare. Hur är det att samtidigt behöva sänka tempot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan två år tillbaka har utvecklingen inom artificiell intelligens, AI, varit glödhet. Det satsas astronomiska summor, samtidigt som tunga forskare har efterlyst att forskningen pausas och varnar för att det kan sluta med mänsklighetens undergång. 

Andra lyfter fram vilka fantastiska möjligheter en superintelligent AI skulle innebära för mänskligheten.

Ett av de unga stjärnskotten på den svenska AI-himlen är Oliver Edholm. I debatten är han en av de som har lyft både möjligheter och risker med AI, och som driver på för en internationell reglering.

Hur ser han på framtiden? Varför går det så snabbt nu? Och vad är det som gör människor unika, som maskiner aldrig kan ersätta?

”Kände mig som en alien”

Oliver Edholm är född 2002, och har ofta kallats AI-geni eller -underbarn. Han var forskningsassistent i Singapore redan som 16-åring och grundade AI-företaget Depict som 17-åring, ett bolag han fortfarande är styrelseordförande i. 

Tiden i skolan var tuff, både socialt och i skolsystemet, och i högstadiet drabbades han av en livskris. En kris som kom ikapp honom på riktigt först häromåret, när han gick in i väggen.

Nu är han mitt i ett sabbatsår, för att ”ta tillbaka sin ungdom” och fundera på vårt existensberättigande i en värld med maskiner som är bättre än oss på det mesta...

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]

Hon bär melankoli i sig och har varit en envis motståndskonstnär i över 45 år. Vad har format Britta Marakatt-Labba?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon har fått ett smått sensationellt genombrott de senaste åren efter 45 års idogt konstnärskap i relativ anonymitet.

Det plötsliga genomslaget kom via utställningen Documenta i Tyskland 2017, och via den internationella bekräftelsen kom erkännandet även i Sverige.

Den senaste tiden har många kunnat ta del av hennes textilkonst. Den samiska motståndskonstnärens utställning på Nationalmuseet i Oslo i somras lockade rekordantal i besökare, och hyllades av kritiker. Samma utställning kommer snart till Kiruna, och därefter till Moderna museet i Stockholm.

Hon har även designat Cancerfondens rosa band i år, och blev i veckan utsedd till Årets formbärare i Norrbotten.

”Varför skrattar jag så sällan?”

Britta Marakatt-Labba föddes 1951 i en kåta under en renflytt på gränsen mellan Norge och Sverige, i Sápmi. Hennes barndoms somrar i Rostadalen beskriver hon som ett paradis.

Men åren i nomadskolan, där samiska barn skildes från sina föräldrar och inte fick tala sitt modersmål, beskriver hon som gräsliga.

Varför har hösten på senare år gått från mörk till ljus, för Britta Marakatt-Labba? Hur påverkas hon och hennes familj av klimatförändringarna? Och varför vill hon verka mindre allvarstyngd i offentligheten?

Programledare: Martin Wicklin

Producent: Filip Bohm

Kontakt: [email protected]