Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? 

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?

Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Mer om norrländska dialekter

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.

Språkfrågor om insekter

Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?

Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?

Varför heter bålgeting just så?

Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?

Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?

Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.

– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om eufemismer och noaord

Varifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?

Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.

Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?

En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?

Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?

Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaord

Krönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).

Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om felsägningar

Varför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?

Hur kan språkfel smitta?

Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. 

Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?

Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?

Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?

Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?

Mer om felsägningar

Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.

Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv

Lyssna på Galna radiogrodor

Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.

– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.

Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.

Mer om konstiga språk

Lär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.

Läs om språket Solresol från Wikipedia.

Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.

Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).

Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.

Språkfrågor om dikt och rim

Vad är metrik?

Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?

Hur länge har människan rimmat?

Vad finns det för olika rim?

Vad finns det för olika versmått?

Går det att skriva en drottkvätt på svenska?

När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?

Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?

Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?

Mer om dikt, rim, verslära och poesi

Lyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.

En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023).

En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).

Dikter, låtar och poeter som nämns i programmet

Moster ester av Lennart Hellsing (tiradrim).
Blinka lilla stjärna (parrim).
Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).
Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.
Vinden har vänt av Petter.
Näcken av Erik Johan Stagnelius.
Postludium av Tomas Tranströmer.
Skapelser av Malte Persson.
Han drunknade i Holms hav.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.

– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om kommatecken

Vilka regler för kommatering finns i svenskan?

Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?

Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel  “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”

Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?

Vad handlar det danska kommakriget om?

Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?

Mer om kommatecken

Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)

Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).

Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)

Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).

Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.