Spindelfobi. Höjdrädsla. Fobi för gamla bestick. Det finns en massa saker och fenomen som människor är rädda för, utan att veta varför. Hur uppkommer en fobi och går den att bli av med?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Fobi är egentligen bara en extrem version av rädsla, det är som att kroppen tar över, säger Jeremy Ray, psykolog och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet.

En fobiker vet ofta att det de är rädda för är ofarligt.
– Jag är inte rädd för att spindel ska bita mig, och jag tror inte att den är giftig, det är inte det jag är rädd för, säger Rebecca, som lider av spindelfobi.

Rädslan som uppkommer är ändå en högst verklig känsla som påverkar människor fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.
– Det skulle krävas pistolhot om jag ska äta med ett par gamla bestick, säger Gustav, som har fobi för gamla saker av metall.

Psykolog Jeremy Ray berättar att kroppens flykt- och kamprespons går igång när vi blir rädda.
– Kroppen dumpar ut koldioxid väldigt snabbt, och det gör den för du ska förbereda dig för att springa för ditt liv. Det är ju inget vi är medvetna om, men det som händer då är att man kan känna väldigt stark yrsel, overklighetskänslor, tryck för bröstet.

Att ha lite pengar får de flesta att må dåligt. Men varför är det så? Vad har pengar att göra med psykisk ohälsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Den viktigaste slutsatsen är att vi påverkas väldigt mycket av pengar, och mycket mer än vi tror, säger Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han menar att pengar skapar en distans mellan människor, både fysiskt och mentalt. Han säger också att pengar sätter ett värde på människor, som sträcker sig längre än värdet på pengarna i sig.

– Pengarna blir ett facit för hur bra det går för dig, hur bra du har presterat, hur bra du är, säger han.

Flera tidigare gäster i Psyket som Pannie Kianzad, Jonatan Unge och Beatrice Eli har alla haft problem med sin ekonomi samtidigt som de har mått psykiskt dåligt.

– Antingen så är det att jag projicerar alla mina problem på att jag inte har pengar, eller så är det att pengar är orsaken till att jag har alla de här problemen, säger Beatrice Eli.

Enligt Micael Dahlén är det en kombination.

– Har du det sämre ställt så har du ett större behov av pengar, och det gör också att du kommer tänka mer på pengar, säger han.

I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med psykologen Alain Topor som har undersökt hur pengar kan påverka människor med allvarliga psykiska störningar.

Ilska, sorg, humörsvängningar och självmordstankar är återkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man må så dåligt av sin egen menscykel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag får mycket ångest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, säger Kerstin som har PMS.

Hon säger också att det kan vara svårt att berätta för omgivningen om hur hon mår en gång i månaden.

– Generellt känns det som att det finns en ganska liten förståelse för att man mår så när man har PMS. I jobbsammanhang är det nästa som att jag inte kan säga det, inte för att det är pinsamt utan för att det känns som att det är hittepå.

10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige är ett av få länder där det sker forskning på området. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet är en av de som forskar på orsaker till PMS och PMDS.

Emmy Rasper träffar Marie Bixo som bland annat berättar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjärnan.

Att bli för arg och få ilskeutbrott kan vara ett problem för dig själv och människor i din närhet. Men varför blir du så fruktansvärt arg?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det känns som att man exploderar, som att man vill ha sönder hela världen, säger Albin Loán, om hur det kändes när han som barn ofta blev väldigt arg.

Som vuxen har han lärt sig att hantera sin ilska och idag vet han att aggression ofta kan handla om andra känslor.

– Det var mycket fokus på att jag var arg och att jag slogs i onödan, man tittade på det istället för att ta reda på varför jag var arg.

I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med kuratorerna Tomas Stacewicz Dahlheim och Eva Friberg från Kriscentrum för män i Göteborg. De berättar vad ilska har för syfte, varför vissa personer verkar bli argare än de flesta andra och vad man kan göra för att hantera sin ilska på ett sätt som inte blir skrämmande för andra människor.

En efterlysning och en uppdatering från Psyketredaktionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lyssna, våga fråga och sök hjälp. Det är viktiga steg för att bemöta någon med suicidtankar. Men hur gör man egentligen det där?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om någon berättar att den funderar på att ta sitt liv ska man alltid ta det på allvar, säger Martin Letell från Suicidprevention i Väst.

Martin jobbar med att utbilda personer i att förebygga självmord och säger det är viktigt att lyssna och visa att man bryr sig.

– Det kan vara svårt att berätta om självmordstankar. Så om någon berättar för en så är det ett förtroende man får. Att lyssna och ta personens tankar på allvar kan vara en hjälp i sig.

Om man misstänker att en person tänker på suicid, men inte själv berättar om det, då tycker Martin att man ska fråga om personen har självmordstankar.

– Det finns inget annat sätt att få reda på det. En del är rädda för att fråga, men de flesta vi träffar som har haft självmordstankar säger att de uppskattade att någon frågade.

Lyssna på podden för fler råd och tankar om hur man kan bemöta någon som tänker på att ta sitt liv.

Behöver du hjälp eller är orolig för någon i din närhet?

I akuta lägen - ring alltid 112

Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60
Har öppet alla dagar 13-22

Självmordslinjen: 90101
Har öppet alla dagar: 06-24

Föreningen Mind har också en chatt som du hittar här

Fler stödnummer finns här

Julen kan vara en högtid fylld med presenter, familj och mys. Men julen kan också kännas psykiskt påfrestande. Varför då? Och vad kan man göra åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är ju den mest laddade högtiden på året, säger Eva Norrman Brandt, socionom och legitimerad psykoterapeut, i Psyket. 

Julen är en högtid som, för många, kommer med höga krav och förväntningar. Vi frågade er lyssnare vad ni tycker är jobbigast med jul, och fick många svar.

Det värsta med julen är att jag ständigt känner mig otillräcklig från första advent till trettonhelgen, sa en av er anonymt.

 Vi tog upp flera av era erfarenheter i podden, och Eva Norrman Brandt har konkreta tips på hur man kan hantera julen om den känns jobbig.

– Man måste, som i alla situationer, fråga sig: Vad vill jag egentligen? Vad är min bild av en bra jul?

EXTRA: Att mäta personlighet i olika tester är populärt. Men vad är egentligen definitionen av en personlighet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När man söker jobb är det vanligt att få göra ett personlighetstest, och det pratade vi om i förra avsnittet av Psyket. Men vad säger en psykolog om begreppet personlighet? 

– En sak som kan definiera vår personlighet är hur vi automatiskt reagerar med våra känslor inför situationer, men också hur vi organisera våra tankar, säger Mattias Lundberg, legitimerad psykolog.

Personlighetstester säger sig kunna berätta vem du är. Men hur fungerar de och vad är det man mäter egentligen? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

–  Du kan inte ha fel personlighet, men vi vill förutse ditt framtida arbetsbeteende. Saker som faller utanför det mäter vi inte och bryr oss inte om, säger Rebecca Hallberg, rekryterare vid TNG i Göteborg.

Att göra personlighetstester i samband med att man söker jobb har blivit vanligare. Det finns också massor av mer eller mindre seriösa tester på nätet som säger sig kunna berätta något om din personlighet. I Psyket tar vi reda på vad som går att mäta och få fram i personlighetstester som görs vid rekrytering.

Rebecca Hallberg berättar att hon som rekryterare ofta försöker få fram i vilka situationer en person får energi eller töms på energi.

–  Man brukar säga att personligheter är töjbara, det vill säga du kan anpassa dig. Till exempel om du är introvert så kan du vara i sammanhang med mycket folk, och uppfattas som trevlig och social, men sen kommer du antagligen känna dig dränerad på energi. Det är sånt som vi försöker ta reda på.

Vara rädd för smuts och tvätta händerna flera gånger. Tankar om att skada folk i sin närhet. Det är exempel på tvångstankar och tvångshandlingar. Men vad är tvång egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Tvångstankar är tankar, bilder och impulser som är obehagliga, och som kommer in i ditt huvud och väcker ångest, säger Erik Andersson, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.

Att kontrollera om dörren är låst flera gånger, eller vara överdrivet rädd för smuts, är tvångshandlingar som många känner till. Men tvång kan även ta sig andra uttryck, som att vilja ha det perfekta livet, att vara överdrivet rädd för att ha plast och kemikaler i hemmet eller att ha tvång i sina relationer.

– Det finns människor som känner tvång kring att maximera livet och njuta i varje stund. Man kan bli så upptagen av att planera att man faktiskt inte gör de sakerna som man vill, säger Mia Asplund, psykolog och psykoterapeut vid Ångestenheten, psykiatrin nordväst i Stockholm.

Psyket reder ut vad tvång är, beror på och hur man kan få hjälp att bli av med sina tvångsbeteenden.

Om du känner att du har problem med tvångstankar eller tvångshandlingar - sök hjälp hos din vårdcentral. Mer info om tvång finns att få via stödföreningen OCD-förbundet och på Vårdguiden.

EXTRA: Påverkas vi mest av våra mammor eller pappor? Är de första levnadsåren de viktigaste? Psyket reder ut fem vanliga missuppfattningar om föräldrars roll i vår utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I förra avsnittet av Psyket: "Blir man som sina föräldrar?" pratade vi en del om anknytningsteori. Men vad är det egentligen? Varför tycker vissa att teorin är kontroversiell? Och vad är det som spelar roll för hur vi knyter an till våra föräldrar?

Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, reder ut fem vanliga missuppfattningar om anknytningsteori.