I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?

Kritiken mot mördarrobotar

Många varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot.
Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Auktoritet tillskrivs en person som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta. Men auktoritet kan även tillskrivas lagar, institutioner och normer.
Kulmen för striden mot auktoriteter i samhället kom med 68-rörelsen. Ut med hierarkier och normer och med det auktoriteter som läraren, prästen, direktören, och föräldern. I stället förespråkades fri uppfostran, frigjord sexualitet och kvinnors frigörelse. Människan fick större frihet, men samhället kanske blev mindre sammanhållet. Gick 68-rörelsen för långt? 

Nazismens brutalitet visade att människor kunde bryta mot all medmänsklighet när de blint lydde auktoriteter. Att vi människor kan göra hemska saker genom att lyda auktoriteter är uppenbart. När är det klokt att följa auktoriteter? Vad gör auktoriteter legitima?
Och bör man ifrågasätta auktoritet även i ett demokratiskt styrelseskick? 
Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholm universitet och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Böcker:
Sokrates försvarstal - Platon
A Nasty Little War: The Western Intervention into the Russian Civil War - Anna Reid

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?

Självhjälpens historia

Självhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara.  Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor?  Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?
Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research Anton Åhlberg

Veckans tips:
Filmer:
Rainer Marie Fassbinder:
Petra von Kants bittra tårar
Rädsla urholkar själen
Maria Brauns äktenskap

Böcker:
Moa Martinson:
Mor gifter sig
Kyrkbröllop
Kungens rosor

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?

Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?
Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?

Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?

Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?

Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i Gaza

Det mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism.
En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare.
Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna?  Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?
Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:

Böcker:
Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler - Henrik van Loon
Modernity and Ambivalence - Zygmunt Bauman

Film:
Fürher och förförare - Joachim Lang

Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Geopolitik som vetenskap tillskrivs den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén vid förra sekelskiftet. Han jämförde stater med levande organismer som hade ett behov av att expandera för att överleva. Fler tänkte i de här banorna och kopplade ihop biologi, geografi och politik. I Tyskland inspirerades Kjelléns tankar till utrikespolitiken och kravet på Lebensraum, livsrum, för stormakten Tyskland.
Efter andra världskriget och den tyska ideologins förödelse stod inte geopolitiken högt i kurs. I stället var det en regelbaserad världsordning med universella principer och frihandel som skulle skapa fred.

Geopolitikens återkomst

Idag har begreppet kommit tillbaka, men nu främst för att beskriva hur länder kämpar om makt och resurser och hur beroende av råvaror och energi från andra länder är riskabelt.  
Men begreppet finns också i sin mer ursprungliga form inte minst när man beskriver det tankegods som ligger bakom Rysslands krig i Ukraina.
Varför ser vi geopolitikens återkomst? Vad kan en geopolitisk blick på världen synliggöra? Vad finns det för faror med det geopolitiska synsättet på världen?
Medverkande: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Podd:
Wind of Change - av journalisten Patrick Radden Keefe

Böcker:
Vetenskapens bortglömde hjälte: Alexander von Humbolts äventyr - Andrea Wulf
Rysslands krig mot moderniteten - Alexander Etkind

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas.  Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pund
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.
Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?

Amerikansk politiks ideologiska rötter

Frihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?
Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner?
Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Böcker:

These Truths. A History of the United States - Jill Lepore

Toward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. Kloppenberg

Föreläsning och panelsamtal med James T. Kloppenberg på Södertörns högskola 3 oktober:

Föreläsning med Kloppenberg på Södertörns högskola

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.

Hoppets filosofi

Filosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.
Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig?
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok:
Håpets filosofi - Lars Fr. H. Svendsen

Aktivitet:
Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.

Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?

Jakten på jaget genom historien

När 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen.  Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna. 
Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.
Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?
Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok:

Konturer - Rachel Cusk

Föreläsning:

Politiques de lámour - Patrick Boucheron
Länk:
Politiques de l'amour (första delen) (på franska)