“Vart är världen på väg” brukade min mormor fråga med en suck. Vi ska bortse från frågans retoriska natur och verkligen försöka besvara mormors spörsmål i veckans Kvanthopp. Med andra ord, vart är världen, det vill säga jorden på väg? Eller solen, för den delen, till och med själva Vintergatans galax? Och hur fort? Vilken är din hastighet genom rymden just nu? Svaret kan få det att svindla. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Det strider så mot intuitionen. Att global uppvärmning kan leda till en kraftig lokal nedkylning här hos oss. Men det kan den. Allt beror på vad Golfströmmen gör härnäst. Och just nu ser det inte bra ut, varnade forskarna oss så sent som förra veckan. Låt oss se på det här. Hur funkar Golfströmmen, vad har det lett till när den har strulat i det förflutna? För det har den. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Glöm de små gröna männen på Mars! Numera anser forskarna att vi ska leta inuti de frusna månarna längre ut i solsystemet om vi vill hitta utomjordiskt liv. Speciellt Jupiters ismåne Europa är intressant, med inte mindre än två rymdsonder som stävar åt det hållet i skrivande stund. E-post: [email protected]

Hur fungerar en storm? Hur uppstår den, varifrån får den sin energi? Och hur stark kan en storm över huvud taget bli, här hemma och annorstädes? Kan en orkan drabba Finland? Vi ska också titta på hur den globala uppvärmningen påverkar stormarna. Kommer den allt varmare och fuktigare atmosfären att leda till "hyperkaner"i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Från sandkorn till atomkärnor – en fascinerande resa ner till universums minsta byggstenar. Allt från smarttelefonen i din ficka till medicinen i ditt skåp har sina rötter i forskning på atomnivå. Framtidens välstånd beror på att vi behärskar verkligheten på denna mikroskopiska skala. Häng med på en resa från millimeternivån ner till den ofattbara Plancklängden, där själva rumtiden är som ett stormande hav. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]