Den unge soldaten Sven lämnar fru och ett litet barn efter sig när han insjuknar och dör i Stralsund. Sven hann varken kriga eller se sin son växa upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Soldaten Sven Ahl från Småland var bara 22 år gammal när han dog i svenska Pommern. Charlie Karlsson har forskat på sin farmors farfars far och hans ättlingar. Han fann en historia om en ung man som gick från bondson till soldat för att sedan lämna en fru och en son efter sig i ett oroligt Sverige.

Källor:

Intervju: 
Hugo Nordland, fil dr i historia, redaktör bokförlaget Historiska Media 

Litteratur: 
Hugo Nordland (2015), Känslor i krig  - sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788-1814, Agerings bokförlag. 

Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media 

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Rika Maja skulle bli berömd för att vägra erkänna den svenska staten och som aldrig släppte den samiska tron.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Släktband börjar med berättelsen om den forne nåjden Rika Majas som levde mellan 1661 och 1757 och slutar ungefär 200 år senare med fyra bröder i Malå som tvingas överge sina marker när nybyggarna kommer. Jörgen Stenberg i Malå älskar att släktforska och genom jojken så har han fått liv i namnen han har hittat.

Källor till programmet:

Intervjuer:
Olle Sundström, docent i religionshistoria vid Umeå universitet, redaktör för bland annat De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna (2016), Artos. 
https://www.umu.se/personal/olle-sundstrom/ 

Krister Stoor, universitetslektor i samiska vid Umeå universitet som bland annat studerat jojk. https://www.umu.se/personal/krister-stoor/ 
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A140651/FULLTEXT01.pdf

Gudrun Norstedt, skogshistoriker vid Umeå universitet som studerat samisk användning av mark och resurser i äldre tid. 
https://www.umu.se/personal/gudrun-norstedt/ 

Litteratur: 
Lennart Lundmark (1998), Så länge vi har marker – samerna och staten under 600 år, Rabén Prisma 
Lennart Lundmark (2008), Stulet land – svensk makt på samiskt land, Ordfront 
Lilian Ryd, artikel i Populär Historia 2015:9, Kampen om Lappmarken - samernas historia s.18-30

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Andreas Wilhelm Roos var en resande djurläkare i Norge och Sverige under 1800-talet. Han var ofta i klammeri med rättvisan. Innan hans död levde han som bofast och resandearvet nämndes aldrig i släktforskaren Thomas Lindgrens familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Släktforskaren Thomas Lindgren upptäckte sin resandesläkt när han på äldre dagar började släktforska. Det slutade med en bok om Andreas Wilhelm Roos som levde mellan 1818-1872 i Sverige och Norge. Han försörjde sig som korgmakare och resande djurläkare och fick 16 barn med sju kvinnor. Andreas Wilhelm valde till sist att bosätta sig i Jämtland. Det här är en historia om en mans liv på vägarna och kampen om att överleva och försörja sin familj.

Källor till programmet:
Boken ”Djurläkaren som slutade resa” av Thomas Lindgren

Intervjuer:
Bo Lindvall, släktforskare, författare till Anor från landsvägen – Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket (2014), Sveriges släktforskarförbund

Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare magasinet Dikko, om resandekultur och romsk kultur
https://dikko.nu

Litteratur:
Gunborg A Lindholm (1995), Vägarnas folk – de resande och deras livsvärld, Etnologiska föreningen i Västsverige

Övrigt:
Bohusläns museum:
https://www.bohuslansmuseum.se/livet-pa-vagen/

https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/snarsmon/

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Charlotte Stodes pappas farmor Helga Nilsson gick bort lämnade hon efter sig två fotografier av en okänd kvinna. Charlotte och hennes pappa började nysta i Helgas liv och fick då veta att Helgas mamma, Maria Otilia, lämnat bort henne och skapat sig ett nytt liv i Amerika.

Källor till programmet:  

Intervjuer:
Johanna Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet 
https://liu.se/medarbetare/johsk08 
https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu 

Lotta Vikström, docent i historia, Umeå universitet 
https://www.umu.se/personal/lotta-vikstrom/ 

Håkan Nordmark, historiker och museipedagog, Utvandrarnas hus/Kulturparken Småland 
https://kulturparkensmaland.se/ 

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

En decembermorgon 1811 blir sjökapten Anders Hindrikssons fartyg kapat av fransoser, men besättningen lyckades övermanna kaparna och ta galeasen Silvander i hamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en resa med galeasen Silvander den 17 december 1811 blev kapten Anders Hindrikssons skepp upphunnet av ett franskt kaparfartyg vid Hallands Väderö. Kaparkaptenen tvingade till sig skeppspapperen och lämnade kvar två beväpnade män ombord på Silvander som beordrades att segla till dansk hamn.

Anders besättning lyckades övermannades de två männen och slänga deras vapen i sjön. Vid slagsmålet som följde kastades en av kaparna i sjön och drunknade. Den andre bands fast ombord. Den här historien har Gunilla Andersson från Halland kunnat läsa sig till i förhör som gjordes med hennes anfader Anders Hindriksson, senare Grill, när han kom i land med galeasen Silvander. En spännande berättelse om dåtidens kaparsystem och en modig sjökapten med besättning som lyckades vinna över kaparna.

Källor:

Intervjuer:
Leos Müller, professor i historia, inriktning maritim historia, Stockholms universitet
https://www.su.se/profiles/lml-1.187463

Karl Hellervik, intendent/pedagog, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg
https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Hunger, kyla och smuts hör vardagen till i Vita bergen i Stockholm på 1800-talet. Här lever Christina som mister sina män och tvingas lämna bort sina barn. Det är en kamp för ett dräglig liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christina Wilhelmina Ekström lever ett hårt liv i ett av Stockholms fattigaste kvarter, Vita bergen på söder. Det är 1800-talets andra hälft och här bor människor i trånga skjul med följeslagarna hunger, kyla och sjukdomar. Anne Marie Johansson Hernander har skapat sig en bild av Christinas liv genom sin släktforskning. Christina får flera barn som lämnas bort, hennes män dör men trots det så strävar hon framåt.

Vi får en inblick i de fattigaste liv i Stockholm på 1800-talet och kampen för att klara sig som fattig kvinna.

Källor:

Intervjuer:
Johann Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet
https://liu.se/medarbetare/johsk08
https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu

Rebecka Lennartsson, docent i etnologi, forskningschef Stockholms stadsmuseum
https://stockholmia.stockholm/forlag/forfattare/rebecka-lennartsson/

Lena Kallenberg, författare
http://www.lenakallenberg.com/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_Kallenberg

Litteratur:
Ewa Bergdahl (2015), Träruckel, nödbostäder och spisrum – om arbetarnas bostadsförhållanden på Maria Sandels tid, Maria Sandelsällskapet

Arkivhjälp från Riksarkivet i Lund

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

Ett spädbarn dör efter en hemlig förlossning 1861 och modern ,Kerstin, misstänks för barnamord. Kerstin hävdar att hon är oskyldig men rätten tycker annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1861 blir 44-åriga Kerstin Ingemansdotter från Skåne misstänkt för barnamord. Hon har fött en dotter i hemlighet som hittas död i en trälåda på vinden i Kerstins hem.

Genom att läsa vittnesförhör och obduktionsprotokoll har Göran Lindahl fått en detaljerad beskrivning om vad som kan ha hänt sin anmoder Kerstin och varför hon agerade som hon gjorde. I det här avsnittet av Släktband får vi följa Kerstin från att en kringvandrande sågskärare dyker upp i hennes by till att hon blir gravid, påkommen efter förlossningen och slutligen ställs inför rätta. Vad var det egentligen som hände den här sjubarnsmodern i nordöstra Skåne?

Källor:
Eva Bergenlöv, fil dr i historia, disputerade 2004 med avhandlingen Skuld och oskuld : barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800
https://lup.lub.lu.se/search/files/61561347/Skuld_och_Oskuld_Eva_Bergenlo_v.pdf

Peter Krantz, docent i rättsmedicin, Lunds universitet

Jonas Kiernander (1776), Utkast til medicinal-lagfarenheten domare til uplysning, läkare til hjelpreda och barnmorskor til underwisning i ämnen, som röra människo-kroppen, tryckt hos Anders Jac: Nordström, Stockholm https://libris.kb.se/bib/19461357

Statistik:
Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse för år 1861
https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/bidrag-till-sveriges-officiella-statistik/rattsvasendet-1830-1912-bisos-b/

Övriga källor: 
Släktband, P1, 2 oktober 2010: Barnamörderskor i 1800-talets Sverige
https://sverigesradio.se/artikel/4055334

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

När Isaac är i 40-årsåldern kallas han ut i krig för första gången, finska kriget. Han tvingas lämna sin hustru och barn för att försvara svensk mark mot ryssen och han kommer aldrig att återvända.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Isaac Nilsson Hjorth strider mot ryssen i finska kriget, 1808-1809, då Sverige förlorar en tredjedel av sin landyta. Isaac försvinner spårlöst under strider i Jorois, Norra Savolax, 1808. Kvar i byn Korpikylä blir hans hustru Helena och hans fyra barn. Helena tvingas börja tigga för att försörja familjen och barnen växer upp i ett förändrat Tornedalen då gränsen dras vid Torne älv.

Gunilla Hjorth har forskat på sin släkting Isaac och hans familj. Hon ville veta vad som hände Isaac, men det visade sig vara svårare än vad hon först trodde. Historien om Tornedalssoldaten berörde henne starkt.

Källor:

Intervjuer: 

Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.
https://ericsonwolke.com/om/

Litteratur:  

Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media

Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten, publicerad 1857-1864
https://runeberg.org/bfnes/

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

Efter en familjekris blir Beata djupt olycklig. Maken, prästen och provinsialläkaren anser att hon har blivit sinnessjuk, hon skickas på hospital. Det ska dröja 45 år innan Beata får komma hem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beata Hemmingsdotter bor i en vacker liten by i norra Jämtland. En dag lämnar hon hemmet och maken i vredesmod. Något har hänt. Hon vägrar återvända.

Synnöve Sundell Bergman hade hört det berättas om hennes morfars syster och ville veta mer. I dokument har hon tagit del av prästen och provinsialläkarens anteckningar om att Beata är sinnessjuk. I början på 1900-talet skickas Beata till sinnessjukhuset Uppsala Asyl. Hemma i byn Görvik finns hennes små barn kvar och Beata ska inte få komma ut förrän 1953. I journalerna från sinnessjukhusen får vi ta del av Beatas liv i hospitalets enkla miljöer.

Källor:

Intervjuer: 

Cecilia Riving, forskare i historia, Lunds universitet 
https://www.hist.lu.se/person/CeciliaRiving/ 

Thérèse Toudert, arkivarie, Medicinhistoriska Museet i Uppsala  https://www.medicinhistoriskamuseet.uu.se/ 

Litteratur:  
Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket år 1906  BI.K2.06 - Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso- och sjukvården. II. Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket för år 1906 

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

I det kristliga Sverige på 1600-talet härjade prästen Anders Balck. Hans alkoholproblem och ursinne drabbade församlingar, kollegor och inte minst hans familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Prästen Anders Balck levde i slutet av 1600-talet i Uppland. När Peter Siljerud började forska på sin anfader så fann han en otrolig dokumentskatt, bland annat i form av brev till och från domkapitlet i Uppsala.

Det visade sig att Anders levde ett hårt liv fyllt av alkohol och våld samtidigt som han skulle predika och vägleda människor. I breven från kyrkoherdar, församlingsmedlemmar och Anders själv så har Peter fått en unik inblick i 1600-tals prästens liv.

”Ju fler dagar, ju flere synder”, skrev kyrkoherden Nils Källman om Anders Balck. Trots klagomålen fick Anders fortsätta predika. Tills en dag.

Källor till historiedelarna i programmet:

Intervjuer:
Karin Sennefelt, professor i historia, Stockholms universitet 
https://www.su.se/profiles/ksenn-1.193167 

Alexander Maurits, docent i kyrkohistoria, Lunds universitet 
https://www.ctr.lu.se/person/AlexanderMaurits/ 

Litteratur: 
Göran Malmstedt (2002), Bondetro och kyrkoro – Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Nordic Academic Press 

Olle Larsson (1999), Biskopen visiterar – Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhället 1650-1760, Växjö Stifthistoriska Sällskap 

Arkiv: 
Kettil Mannerheim, arkivpedagog, Stockholms stadsmuseum 

Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
[email protected]

Gustafva var bara tonåring när hon 1820 blev anklagad för rånmord. Gustafva sattes i fängelse på bekännelse och en präst skulle få henne att erkänna. När hon till slut släpptes var hon 64 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runar Kjellgren har ägnat många år till att forska om sin morfars fars syster Gustafva Kjellgren som föddes 1802 i Timmele strax utanför Ulricehamn. När hon var 18 år följde hon och en annan piga efter gårdfarihandlaren Brita Starkman. Vad som hände sen finns det flera versioner av. Dels den som Gustafva höll sig till och som gick ut på att det var tre män som hade rånat och misshandlat Brita medan Gustafva och hennes kamrat haft en mindre betydelsefull roll. Men domstolen trodde inte på Gustafva, särskilt sedan hennes kamrat erkände brottet.

Gustafva blev satt på fästning som så kallad bekännelsefånge, först i Malmö och sedan i Varberg. Nästan varje dag fick hon besök av präster som skulle få henne att erkänna, men Gustafva forsatte att neka.

Runar Kjellgren

Roddy Nilsson som är historiker vid Linnéuniversitet i Växjö säger att det var ett omvittnat hårt arbete för prästerna att få folk att bekänna.

- Deras viktigaste roll var att få fram en bekännelse där fången skulle bekänna sina synder. Det var skillnad på det och ett vanligt erkännande, säger Roddy Nilsson.

När hon släpptes var 64 år men hon erkände aldrig det brott hon anklagades för.

Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected]