P1 Kultur får besök av Anna Ternheim, aktuell med sitt åttonde album Psalmer från sjunde himlen. För första gången är det en skiva helt på svenska, som Ternheim skrivit tillsammans med Joakim Berg och Martin Sköld från Kent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Thella Johnson
Producent: Maria Götselius

Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk tänjer på gränserna för det möjliga med en liveanimerad 3D-avatar i rollen som Spöket på Canterville.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Creas familjeföreställning baseras på Oscar Wildes humoristiska kortroman Spöket på Canterville från 1887. 

I den här versionen är både familjen som flyttar in i slottet Canterville och spöket som tänker skrämma bort dem, döva.

Spöket projiceras på scenen, men spelas av en skådespelare i en separat studio med Motion Capture-teknik.

Reporter: Helene Alm.

Samtliga intervjuer i reportaget gjordes med hjälp av teckenspråkstolk, men för dem som inte kan höra reportaget följer här hela texten:

Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk är först i världen med att ha ett levande spöke på scenen som pratar teckenspråk – ja, alltså det handlar om en live animerad 3D avatar i rollen som Spöket på Canterville. Det är nämligen denna humoristiska kortroman av Oscar Wilde från 1887 som Creas familjeföreställning baseras på.  Jag, Helene Alm, besökte repetitionerna strax före premiären och alla intervjuer här i reportaget är gjorda med hjälp av teckenspråkstolk:

REPORTER Spöket på Canterville svävar högt ovan scengolvet. I dödens vitgröna nyanser rasslar hon med kedjor, håret fladdrar, ögonen rullar.

SPÖKET Aldrig har jag sett så oförskämda pojkar förut!

REPORTER Spöket pratar teckenspråk med de tre skådespelarna nere på scenen. Creas föreställningar är oftast för både en hörande och döv publik och här är en av skådespelarna hörande samtidigt som han tolkar de andras repliker till svenska:

SPÖKET/TVILLINGARNA hon är nog inte döv va, hon är nog hörande....ursäkta - inget illa ment, men du tecknar lite stelt så här....Hemska pojkar!

REPORTER Hur går nu det här till? Ja - spökavataren projiceras på en slöja som löper tvärsöver scenen, men Jamila Ouahid, som spelar spöket är inte ens i närheten av scenen. Hon står i en studio flera hundra meter bort i byggnaden. Hon har en åtsmitande hel kroppsdräkt på sig där mängder av sensorer läser av hennes rörelser och är kopplade till datorer och kameror. På olika skärmar ser hon sin avatar och de andra skådespelarna på scenen, berättar Jamila via teckenspråkstolken Klara:

JAMILA ja det känns konstigt alltså att inte vara på scen, liksom bara se mig själv där som en avatar. Det är jag samtidigt som det inte är jag, det är jätteannorlunda, det är bara jag och tekniken och alla kameror och skärmar. Så jag spelar och så är det nåt annat som syns på scen än mig, det är konstigt, men det är häftigt, det är riktigt roligt faktiskt att få vara den första som upplever det.

MUSIK

REPORTER Hos Oscar Wilde är spöket på Canterville en gammal engelsk lord som mördat sin fru och därefter ägnat några hundra år till att skrämma bort de familjer som flyttat in på slottet, tills det dyker upp en orädd, självsäker amerikansk familj med en massa barn vilket leder till olika kulturkrockar mellan det gamla och nya.

Hos Riksteatern Crea är det nutid och spöket Simone konfronteras med en ensamstående mamma i karriären som flyttar in på slottet med sina mobilberoende tvillingsöner.

TVILLINGARNA vet du vad vi gör, vi spelar in spöket och lägger ut på Tik Tok, det blir viralt, vi blir kända och en massa fans kommer hit.....

REPORTER I studion ser Jamila Ouahid sina medspelare på scenen på en skärm. Men det är inte lätt. Hon har nämligen en mobiltelefon monterad framför ansiktet under hela föreställningen. Den läser av ansiktsrörelserna.

JAMILA Ansiktsuttryck är väldigt viktigt för grammatiken i teckenspråk och det är avgörande - man kan inte se teckenspråk, utan att se ansiktet, man måste se ansiktet för att det ska bli tydligt.

REPORTER Jamila får också hjälp av en teckenspråkskonsult med att byta ut vissa tecken som inte går att överföra till avataren.

KONSULTEN jag tror inte du kan teckna skrämma…det tecknet, vad gör du här och varför skrämmer ni mig, det blir inte tydligt om du tecknar båda dom tecknena....

JAMILA för det som händer innan är att de dansar och skrämmer mig, jag har blivit rädd och lite ledsen, för jag har inte lyckats skrämma dem, jag har skrämt andra familjer i så många år, men nu har de skrämt mig….

KONSULTEN Men när de skrämmer dig – hur blir din reaktion då?

JAMILA Jag blir lite arg...

KONSULTEN Ja du borde teckna större, argare, vad gör ni här, varför är ni i mitt slott.....

SPÖKLJUD

JAMILA När jag är spöket måste jag teckna långsammare, jag måste göra vissa rörelser större, händerna kan inte nudda varandra, mina fingrar rör sig inte likadant. Som att det här tecknet går inte att se tillräckligt tydligt, vi måste byta ut det, så det är mycket att tänka på.

MUSIK

REPORTER Borta på scenen rör sig de tre skådespelarna både framför och bakom slöjan där spöket syns. Den löper nämligen tvärsöver scenen. Det är så mycket teknik och saker att förhålla sig till att det krävdes två regissörer. Fokus för Joel Kankkonen är tekniken med spöket och för Lars Otterstedt, skådespelarna på scenen:

JOEL Jag heter Joel Kankkonen - och jag är regissör.

Varför vi ville göra den här föreställningen är att det är ny teknik och att man kan jobba parallellt med teater och lite mer framtidstänk, alltså experimentera med skådespel och ha en avatar som pratar teckenspråk via motion capture som även är livesänt. Det är första gången i världen som man använder sig av den här tekniken i en föreställning på teckenspråk och då var väl reaktionen först att nämen, det där är omöjligt, det var väldigt osäkert, men jag ville ändå prova. Och vi insåg att det funkade och då bestämde vi oss för att köra.

MUSIK

REPORTER Och så valde man Spöket på Canterville för att där finns en spökroll lämplig att experimentera med - men också på grund av själva historien.

JOEL Det är ett budskap som funkar även idag och handlar om förlåtelse, om relationer, familj, så det passar även idag hans historia och perspektiv, så därför blev det Oscar Wildes historia.

LARS Jag heter Lars Otterstedt och jag är också regissör på den här produktionen.

En tjej som heter Jenny Schöldt har gjort en bearbetning av novellen och i den här versionen är det en döv familj som flyttar in i slottet. I vår version är också spöket dövt, så både spöket och familjen är teckenspråkiga. Spöket har tidigare skrämt bort hörande familjer genom att skrämma dem med ljudeffekter och skrika och kedjor som rasslar, men det inser hon nu att det går inte, för det är en döv familj som flyttar in, vilket ställer till det för henne.

MAMMAN Alltså det här med kedjor, det fungerar inte nu, du vet, vi är ju döva, kedjor är för hörande, det är gammalt.

LARS Och det som händer är att tvillingarna de skrämmer i stället spöket och spöket blir osäker på sin egen identitet på grund av detta. Det är hon som brukar skrämma andra, så det är mycket humor, värme, kärlek och gammalt möter nytt, som är aktuellt fortfarande idag, och det handlar mycket om skärmberoendet, som många unga lever med idag.

Och det finns också en historia, alltså dövas historia är att man upplevt mycket förtryck. Det har funnits ett förbud mot att använda teckenspråk, man var tvungen att lära sig tala och anpassa sig till samhället. För de unga killarna i vår pjäs är det självklart att de använder teckenspråk, det inget konstigt för dem. Men de får också möta en äldre generation döva som har upplevt det här förtrycket, det lyfts också i pjäsen.

SPÖKET ni har allt

TVILLING ska du säga, va - som har hela det här slottet!

SPÖKET men ni får teckna, det fick inte jag...jag var tvungen att tala....jag blev straffad om jag försökte teckna....

MUSIK

REPORTER Scenografin är sparsmakad - två trappor på vardera sidan scenen, ibland nån soffa eller dörr, i fonden projiceras de olika slottsrummen. Det är mycket musik och viktigt att tydligt räkna in för att de döva skådespelarna ska känna in musiken....

LJUD FRÅN REPETITION bra , fint

Det kändes ju bättre faktiskt när vi snurrade runt, innan var det svårare att känna musiken...

REPORTER Efter repetitionen får Jamila Ouahid lämna studion, ta av sig den trånga avatardräkten och komma bort till kollegerna på scenen. Det är kul med avataren, men lite ensamt också förstås:

JAMILA Jag vet att ibland på turnén så kommer jag vara precis intill scen och ibland kommer jag vara i ett rum långt bort. När vi spelar i Sundsvall, då är jag kvar här i Stockholm och resten av föreställningen är i Sundsvall, så det är bra för mig att få testa på.

REPORTER Vad vinner man med att göra så här, använda den här tekniken?

JAMILA Alltså jag vill inte skryta, men jag kommer ju vara först, jag är jätteglad över det. Det här kommer jag ha med mig hela livet. Jag kommer berätta sen: Jag minns hur det var 2025 när jag spelade i Spöket på Canterville! Jag var ett spöke, en avatar, först i världen! (skrattar)

LJUD spökskratt från pjäsen

Följ med till till klubbar, teatrar och konsthallar i Kiev under den tredje krigsvintern av den ryska storskaliga invasionen i Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här reportaget borde handla om en kamp för det ukrainska kulturlivets överlevnad - och delvis gör det det. Men trots en flyktingvåg ut ur landet och ständiga robot- och drönarattacker mot Ukrainas storstäder blomstrar delar av den ukrainska kulturscenen.

Följ med på en vandring genom Kievs kulturliv mellan flyglarmen och bombningarna av den ukrainska huvudstaden - till platser där människor samlas trots att kriget begränsar deras tillvaro.

Medverkande:

Natalka Vorozjbyt, dramatiker och Hennadyj Dibovskyj, konstnärlig ledare för Mariupols Dramatiska Teater

Reporter: Fredrik Wadström

När diktaturen i Syrien störtas börjar Selma i Damaskus använda humor för att bearbeta allt som händer i en rad satiriska inlägg på sociala medier. Det här är hennes berättelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter 14 års inbördeskrig störtades Syriens diktator Bashar al-Assad den 8 december 2024, när mestadels islamistiska miliser intog huvudstaden Damaskus.

I det vakuum som uppstod gick det plötsligt att tala fritt en stund – och många tog till humor på sociala medier som ett sätt att bearbeta händelserna. En av dem var Damaskusbon Selma. ”Jag skriver så många inlägg som möjligt här så jag hinner få ut mina tankar innan de skaffar egna angivare som börjar förfölja oss oliktänkande”, skrev hon den 14 december.

Selma heter egentligen något annat, men hennes identitet är känd för redaktionen.

Reporter:
Revend Shexo
[email protected]

För första gången visas Ruth Orkins verk, fotografen som fyllde LOOK och LIFE med sina bildreportage, i en stor internationell utställning. The illusion of time har landat på Kulturhuset i Stockholm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den amerikanska fotografen Ruth Orkin är kanske inte ett namn du känner igen? Ändå har du nästan säkert sett hennes mest berömda foto.

Här kan man följa hela vägen från de första bilderna hon knäppte cyklande ensam från LA till New York som sjuttonåring, till det berömda fotot från Florens som definierar ”den manliga blicken”

P1 Kulturs Jenny Teleman och utställningsansvariga Maria Patomella tittar på fotografen som lärde kvinnor att resa ensamma.

Romanen Amadoka av den ukrainska författaren Sofia Andruchovytj handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Boken är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu i vinter har den drygt 500-sidiga ”Amadoka 1” kommit ut. Fortsättningen kommer i en egen volym under 2025.

P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att bland annat tala om det som boken hämtat sin titel från: den forntida europeiska jättesjön Amadoka som kanske har funnits - eller kanske inte.

I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Martin Landgren i Ulricehamn väljer målningen Nighthawksav Edward Hopper, från 1942.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Martin Landgren var i tolvårsåldern började han plötsligt grubbla mycket över sin framtid och fick svårt att sova.
En dag bläddrade han i en konstbok och fick se en målning i dova pastellfärger av fyra människor i en nattupplyst bar.
Bilden gav den unga Martin tröst och en känsla av gemenskap. Det blev en hoppfull första konstupplevelse.
Reporter: Anna Tullberg

Bill Skarsgård är aktuell i en nyinspelning av vampyrklassikern Nosferatu. Han har maskerats till oigenkännlighet och sänkt rösten så att den ska eka av vampyrens grav. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Bill Skarsgård för att prata om nya filmen och om hur han ser på sina tidiga filmer idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Boken Snö. En historia är en kärleksförklaring till snön men också en berättelse om förlust. Snösorgen när vår vita julrekvisita sakta försvinner och med enorma konsekvenser för miljön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Sverker Sörlin har skrivit ett slags snöns kulturhistoria. Hans nya bok: ”Snö. En historia”, berättar om mänsklighetens förhållande till snö. Det handlar om allt från snöns kemiska sammansättning till lavinforskning och snön som symbol i konst, film och litteratur.

P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade Sverker Sörlin, författare till ett fyrtiotal böcker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan, vid backhoppningstornet vid Fiskartorpet på Norra Djurgården i Stockholm, där det just då låg ett tunt lager snö…

Rolf Lassgård spelar statsminister Thorbjörn Fälldin i SVT:s stora julsatsning Whiskey on the rocks.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Serien har premiär på juldagen och handlar om den grundstötta sovjetiska ubåten som hade kunnat dra in Sverige i ett storkrig, 1981. 

I ”Whiskey on the rocks” speglas verkligheten och de dramatiska dagarna i satirens form.

Reporter: Björn Jansson

Välta eller bevara? Det är frågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet ”ikonoklasm” härstammar från bildstriden inom den bysantinska kyrkan på sju- och åttahundratalen efter Kristus. Men slagits om - och slagit sönder - bilder och skulpturer gjorde vi långt före det. Och gör ju än i dag.

Oavsett om vi vill markera ett maktskifte, sätta ljuset på någonting angeläget eller sätta ned foten i en trosfråga kan bildförstörelse vara ett effektivt redskap. Kanske kan det rent utav vara konstruktivt, på lite sikt, att välta en och annan staty? Eller borde vi tvärtom lära oss att leva med det som vittnar om historiens missgrepp?

Följ med P1 Kulturs Mårten Arndtzén till Köpenhamn, där skulpturmuseet Glyptoteket visar angripna antikviteter i utställningen ”Ikonoklasme - kunsten som kampplads”. Men också döljer motbjudande symboler i byggnadens dekorationer.