Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför. Ansvarig utgivare: Nina Glans
Det har nog alltid funnits "radarpar" som verkat inom konst och kultur, kollegor som upptäckt att de tillsammans åstadkommer långt mer än de skulle ha gjort ensamma och därför gått samman till en duo. Och sådana radarpar finns även bland typsnittsdesigners. Perfekta par, som kompletterar varandra och når framgång som de aldrig annars skulle ha gjort. Men vad händer med typsnitten som de gemensamt skapat, när ett radarpar plötsligt, och bryskt bryter upp?
Typo handlar idag om det typsnitt som texten på våra vägskyltar är tryckt i - Tratex. Det är ett specialtillverkat typsnitt av ingenjörer för att vara mycket tydligt och för att budskapet på skylten snabbt ska uppfattas. Men det finns också en auktoritet i texten på en vägskylt. En auktoritet, som vissa tror kan vara farligt stark.
Typsnitt kan misstas för att vara neutrala, oskyldiga tecken. Men typsnitt kan skapa enormt starka känslor när de sätts i vissa sammanhang.I USA gick det för två år sedan så långt att Högsta Domstolen i delstaten Michigan, var tvungen att avgöra huruvida Calibri var ett typsnitt som man kunde lita på.
Typsnittet Eurostile är flitigt använt i science-fiction-filmer. En av de första att använda det var Stanley Kubrick i sin storslagna 2001 - ett rymdäventyr. Det mesta av den teknik som karaktärerna i filmen använde sig av fanns inte när filmen hade premiär 1968. Men av det som då var science-fiction har mycket idag blivit verklighet, t ex rymdstationen ISS, platta dataskärmar, trådlös bildkommunikation mellan astronauter på rymdstationen och deras anhöriga på jorden. Det verkar som Stanley Kubricks bild av framtiden 1968 stämmer ganska bra in på hur utvecklingen tar form. Så hur kommer det då gå för typsnittet Eurostile, som i filmen framhävs som det dominerande typsnittet i framtidens rymdskepp? Är rymdens typografi vikt åt avskalade och modernistiska typsnitt som Eurostile? Eller kan rymdskeppen lika gärna prydas med ornamentaliska typsnitt?
Även om du inte känner till namnet på typsnittet så har du garanterat sett det, det finns på t-shirts, skivalbum, skyltar, i serietidningar, på flygplan, i tv-serier - överallt! Trots att det är mer än 90 år gammalt har det ansetts trendigt fram till våra dagar. Kanske för att just detta typsnitt lyckas att sprida en märklig glad känsla i de texter det används till. Typo berättar historien om typsnittet Cooper Black, som gjordes av Oswald Cooper 1921.
Hur ser framtiden ut för skrivstilen? Nu när så mycket text produceras digitalt så är det lätt att tro att statusen för den gamla skrivstilen är på botten. Men inom typografin så lever skrivstilen vidare, på fler än ett sätt.
En uttryckssymbol, som smileyn, kan helt ändra meningen av en skriven text. Men hur skapades den grafiska smileyn? Och vem var först med den? Följ med på en spännande resa bakåt i tiden för att hitta smileyns ursprung.
1996 utlyses en strejk för alla journalister på Dagens Nyheter. Endast tre chefredaktörer och två andra chefer tillåts arbeta. De fem bestämmer sig för att tidningen ska göras och tryckas ändå. Resultatet blir en typografisk katastrof. Men om samma situation inträffat idag hade det inte ha behövt gå lika illa. Typo undersöker hur stor skillnad det kunde ha gjort om chefredaktörerna hade haft tillgång till Publico, ett typsnitt framtaget speciellt för tidningar och tidsskrifter.
I 500 år var reglerna för typografin de samma, typsnitt ska vara tydliga, vackra och göra texten lättläst. Men i början av 1990-talet så ändrades allt. I England uppstod en rörelse där formgivare från musikbranschen, tidningsbranscen och designbranschen började experimentera med typsnitt. Och det är i den eran som Blur föds. Det rebelliska typsnittet. Detta Typo handlar om vad som händer när man bryter mot typografins regler.
Det finns åtminstone ett känt mordförsök på ett typsnitt i historien - den brutala misshandeln av typsnittet Doves 1916. Det kastades från en bro för att drunkna i Themsen. I 80 år låg typsnittets metallbokstäver på flodbotten och stoppade all vidare tryckning av Doves. Men så plötsligt under 1990-talet så började det dyka upp nya texter med det dränkta typsnittet! Som en hungrig detektiv från ett cold-case team dissekerar Typo det tydligaste exemplet på att ett typsnitt har ett evigt liv. Hur kunde typsnittet Doves överleva 80 år på Themsen botten? Typo hittar svaret i nypremiären.
Oktober 1932 används typsnittet Times New Roman i tryck för första gången. Det är tidningen Times i London som har beställt ett nytt typsnitt. Anledningen är att det behövs ett nytt typsnitt för att effektivisera utrymmet på sidorna för tjäna papper och pengar. Det nya typsnittet Times New Roman är effektivt och sprider sig snart till andra tidningar världen över. Det lanseras som ett lättläst, men är det verkligen så lättläst? Och vem är egentligen mannen bakom världens mest vanliga typsnitt? Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio.
Your feedback is valuable to us. Should you encounter any bugs, glitches, lack of functionality or other problems, please email us on [email protected] or join Moon.FM Telegram Group where you can talk directly to the dev team who are happy to answer any queries.