This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

“Jag känner genuint medlidande med alla dessa svenska mediekonsumenter som på inget sätt förberetts av SVT och etablerad press på att det finns många helt normala människor som röstar republikanskt.”

Så skrev Henrik Jönsson – youtuber och samhällsdebattör – i en uppmärksammad debattartikel häromdagen. I dagens avsnitt …

I dagens avsnitt gästas jag av Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta terrorforskare som är aktuell med boken Hamas: Terror inifrån. Han är även docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. Hur kunde Israel missa vad som var på gång innan attacken den 7 oktober 2023? Varför var gränsen mot Gaza så underbemannad? Hur gick Hamas från att vara en liten del av Muslimska brödraskapet till att bli en av världens mest inflytelserika och fruktade terrororganisationer? 

Magnus Ranstorp delar med sig av insikter från sina möten under tre decennier med Hamas ledare, inklusive grundaren Sheikh Ahmed Yassin och andra nyckelfigurer inom organisationen. Vi diskuterar även Hamas komplexa struktur där socialt arbete och våldsam jihad samverkar för att befästa deras makt.

Slutligen frågar jag Magnus Ranstorp om möjliga lösningar: Kan Gaza återuppbyggas och avmilitariseras? Vilka internationella insatser krävs för att skapa en hållbar fred?

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med Oscar Jonsson som är forskare i krigsvetenskap, med särskilt fokus på Ryssland. Nu är han aktuell med boken Försvaret av Sverige (Mondial). Boken är en rättfram, och ibland svidande, genomgång av vårt försvarsläge, som Oscar beskriver som en blandning av fromma förhoppningar, gamla idéer och fördröjningar. Är vi redo att försvara oss, på allvar? Eller är det något vi bara säger? 

Vi pratar om hur Sverige har rustat ner och förlitat sig på en tro om 'evig fred' under lång tid, men även om att vi trots en viss tillnyktring inte tar situationen på tillräckligt stort allvar. Oscar pekar också på hur vi saknar tillräcklig avskräckningsförmåga, där han menar att Sverige behöver en förmåga till vedergällning för att avskräcka potentiella angripare, särskilt inom cyberdomänen. Vi diskuterar också riskerna med att enbart förlita sig på internationellt stöd – vad händer om det inte kommer när vi behöver det som mest? Kort sagt, Oscar Jonsson menar att vår försvarsförmåga måste bli både starkare och mer snabbfotad om vi ska stå emot dagens alltmer komplexa hotbild.

Förutom att Oscar Jonsson är en av dem som varit gäst flest gånger i Rak höger, är han doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Hans expertområde är rysk krigföring och han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens Högkvarter med hybridkrigföring och rysk strategi samt varit chef för Center for the Governance of Change vid IE University.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)

Föreställ dig en bläckfisk som svävar genom de kalla, mörka djupen, som en skugga av något uråldrigt och gåtfullt. Dess armar rör sig som om de hade ett eget medvetande – utforskande, självständiga, med en förmåga att fatta beslut oberoende av varandra. För över 500 miljoner år sedan skilde sig vår evolutionära väg från bläckfiskens, och ändå har den utvecklat ögon som liknar våra, trots att vi inte delar samma ursprung. Denna varelse, så annorlunda från oss, utmanar vår förståelse av intelligens. Bläckfisken löser problem, undviker hinder och öppnar burkar med en precision som påminner om mänsklig klurighet. Ibland verkar den till och med uppvisa humor – som när den lekfullt sprutar vatten på sina betraktare. Om vi inte ens kan fullt förstå hur en bläckfisk tänker, hur kan vi då tro att vi kan bygga maskiner som verkligen kan tänka som vi?

Det är just dessa frågor som Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, tar upp i sin nya bok Kan AI tänka? – om människor djur och robotar (Fri tanke). Gärdenfors utforskar vad vi egentligen menar med intelligens och tänkande, och han utmanar oss att tänka över hur vi definierar dessa begrepp – både när det gäller människor, djur och maskiner. Han menar att vi inte ens fullt ut förstår vår egen intelligens, så hur kan vi då förvänta oss att skapa maskiner som verkligen kan tänka? AI-system kan vara extremt skickliga inom vissa specifika områden, men de saknar den mångsidighet och flexibilitet som kännetecknar mänskligt och djuriskt tänkande, menar Gärdenfors. Kan maskiner verkligen tänka, eller är det bara en illusion vi själva har skapat?

Och ja, den här monologen skrevs av ChatGPT.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)

I dagens podd pratar jag med Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, som har skrivit boken Den mjuka staten: Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser (Karneval förlag) Och om du hoppar till vid ordet feminisering, så handlar det inte om en feministisk konspiration som i lönndom kastrerar oss män. Det syftar på hur samhällets värderingar har förändrats i takt med att kvinnor fått allt större inflytande, och på vissa områden blivit helt dominerande. 

I boken tar Erik och Catharina upp hur institutioner som skolan, rättsväsendet och polisen har påverkats av denna feminisering. Det handlar om att mjukare värderingar som empati och att nå samstämmighet har fått en större plats, vilket har lett till att vi blivit mer försiktiga och undvikande när det gäller svåra beslut och konflikter. Författarna menar att den här utvecklingen kan ha både för- och nackdelar, men att vi nu ser att vissa institutioner har tappat sin tidigare auktoritet.

Vi pratade om hur detta påverkar saker som skolans förmåga att hantera disciplin och ordning, och polisens förmåga att agera kraftfullt i svåra situationer. Auktoriteter förväntas ägna sig åt olika sorters lågaffektivt bemötande och deeskalering, snarare än konfrontationer. Är vi på väg att bli ett samhälle där vi är bra på att prata om problemen, men har svårt att agera när det verkligen gäller?

Författarna beskriver hur vi har gått från att vara ett samhälle där vi var "kind" – alltså vänliga men bestämda – till att vara "nice" – snälla men kanske lite väl undfallande. Och det här, menar de, har lett till att vi förlorar handlingskraft och får svårt att sätta gränser där det behövs.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Det är nu ett år sedan Hamas gick över gränsen till Israel. Den sjunde oktober 2023 är ett sånt där datum vi kommer att minnas under lång tid framöver. Attacken skedde på flera fronter: kibbutzer, militärbaser och en musikfestival där både lokala och internationella besökare mördades. Det var inte bara skalan som chockerade, utan glädjen och stoltheten hos mördarna. Och hurraropen hos Gazaborna när Hamas paraderade runt blodiga israeliska kvinnor, gamlingar och barn. Redan innan kropparna kallnat började människor runtom i västvärlden, även i Sverige, fira det bestialiska dådet. Intellektuella, akademiker, debattörer och vänsteraktivister satte palestinaflaggan som profilbild i sina sociala medier. Antiisraeliska demonstrationer hölls, redan innan Israel ens hunnit reagera. 

Vad har hänt under det gångna året? Hur har kriget påverkat Israel och dess grannar? Hur har det påverkat oss här i Sverige, och bredare i västvärlden? 

Med mig för att prata om detta har jag Adam Cwejman, som är politisk redaktör på Göteborgs-Posten och författare till en rad böcker, varav en ihop med mig. Bara en sån sak.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

One should not always think the worst of one’s political opponents, or even enemies. Nobody is all good, nobody is all bad. I’ve met awful people who I mostly agree with on political issues, and I have met great people, who I disagree with on most issues. And I know this might come off as pretentious or holier-than-thou, but I always try to have hope for people to surprise me. Otherwise, what the hell am I doing with all this writing and talking? I want to think that a great text with sufficiently convincing facts will sway even people who started off disagreeing with it all. Maybe this makes me a naive small -l liberal to a certain extent. 

But I have to say that I wasn’t surprised with the reactions to the 7th of October massacre in Israel. I’ve followed the postcolonial left for too long to be surprised that they celebrated. I’ve witnessed the imported antisemitism many muslims carry with them here first-hand. I wasn’t surprised by the complete lack of show of empathy for the victims of the massacre. The outpour of empathy was for Gaza, not for the hostages taken there or the murder victims at the Nova music festival, and this was even before Israel had responded. 

Why? Why this evil, right in our midst? That’s what today’s guest has written a book about. Brendan O’Neill is the chief political writer at Spiked, where he also was the editor from 2007 until 2021, and his latest book is called After the pogrom – 7 october, Israel and the crisis of civilization (Abe books 2024). He’s hard to label, but has called himself a marxist libertarian, which is quite hard to make sense of really. 

But disregarding labels, Brendan always makes sense in my view, and is one of the people I’ve often turned to when the world seems to be going mad. Read this book, but first you can listen to the interview.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Prenumerera på eller stötta Rak höger:

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Lasse Wierup är en prisbelönt svensk journalist, numera på Dagens industri, och författare som under många år har bevakat organiserad brottslighet i Sverige. Han är känd för böcker som Svensk maffia, Helvetet inifrån och Gangsterparadiset (Bokförlaget Forum, 2020), som han fick Stora fackbokspriset för 2020. Han är en av Sveriges främsta experter på kriminella nätverk och hur de sitter ihop med det omkringliggande samhället.

I sin senaste bok, Maffiapakten – när samhällets betrodda säljer sig till gängen (Bokförlaget Forum), utforskar han hur kriminella organisationer lyckats infiltrera svenska myndigheter och näringsliv. De kriminella nätverken omsätter uppemot 150 miljarder årligen, så det kanske inte är förvånande att många lockas att tjäna en slant. Mindre omskrivet är ett annat fenomen Lasse Wierup belyser: att möjliggörarna inom den offentliga sektorn ofta är kvinnor, som dras in i kriminellas verksamhet genom relationer, lojalitet eller ekonomiska incitament.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Prenumerera på eller stötta Rak höger:

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur vet jag vem jag är, hur vet jag vad jag vill, vad är meningen, vad betyder tillit och vad är kärlek, vad gör tiden med oss, hur kan vi veta någonting om andra och om världen?

Dessa inte alldeles små frågor ställer Nina Björk i sin nya bok Medan vi lever: tankar om existensen (Wahlström & Widstrand). Hon är författare och litteraturvetare och några av hennes tidigare böcker är Under det rosa räcket (1996), Lyckliga i alla sina dagar – Om pengars och människors värde (2012) och Om man älskar frihet: Tankar om det politiska (2020). Jag vet inte varför hon inte kallas filosof, och kanske är det inte nödvändigt med fler titlar, men hennes tankar har alltid förmågan att tvinga åtminstone mig att tänka efter. Det som nyss tycktes självklart känns inte längre lika självklart.

I dagens podd pratar jag med henne om autenticitet, identitet, mening, tillit, kärlek, tid. Vad innebär det att vara sann mot sig själv? Mot andra? På vilket sätt skiljer det sig att göra sig själv till reklampelare för att sälja produkter och att sälja en bok man själv har skrivit? Den sistnämnda frågan ställer jag till Nina eftersom vi befinner oss på Bokmässan, där åtminstone en betydande del handlar om att sälja böcker. 

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe

Prenumerera på eller stötta Rak höger:

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades för ett år sedan (26/8 -23), men åter är aktuellt med anledning av att Richard Jomshof delgivits misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat två satirbilder på X.)

Dagens gäst har varit kritisk till många aspekter av islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Jomshof gått över gränsen den här gången? Borde han ha valt ett annat tillfälle?

Vi pratar om islam, yttrandefrihet, koranbränningar, religionskritik, Ulf Kristerssons hantering av det hela, med mera.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades för ett år sedan (26/8 -23), men åter är aktuellt med anledning av att Richard Jomshof delgivits misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat två satirbilder på X.)

Dagens gäst har varit kritisk till många aspekter av islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Jomshof gått över gränsen den här gången? Borde han ha valt ett annat tillfälle?

Vi pratar om islam, yttrandefrihet, koranbränningar, religionskritik, Ulf Kristerssons hantering av det hela, med mera.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe