Variabla gransångare Estaca de Bares Sydpolslabbar Gott och blandat i ärtsångarpåsen Kaukasisk lundsångare på Torhamns udde ...och en hel del annat.

Rosenfinkslock Lundsångarsång Sebysnäppan Kamtjatkapiparen Moltonilock Tadoussac Tempelsvala Gråsiske-DNA ...och lite annat.

Maj Hesa ärtsångare Svarthuvade thunbergiärlor igen Undervingar på buskskvättorna Tundratrut live med David Erterius Mörknäbbade fisktärnor DNA-analyser ...och en del annat

Vårskådningen Tidiga tropikflyttare Engelska sädesärlor Jobbig sjöorre Parasiter och orientering #vagration ... och lite annat! Den fina yarrellii-hanen på bilden är fotad på Färöarna av Silas Olofson.

Stillahavslommen på ÖNU Rostsångaren på ÖNU Den östliga gulärlan i Össby Intervju med Gustav Asplund (Tk) om nya amerikanska fågelnamn Några roliga inspelningar och lite annat...

Skogstrasten på ÖNU Västvindshöst Nearktiska vagranter Tre juveniler Några inspelningar Lockande murinus ...och lite annat.

Septemberskådningen Falsterbo Lock från gran- och lundsångare Höstflugsnappare & intervju med Johan Träff Fläckgluttsnäppa Hussparvar i Spanien Omslagsfoto: Juho Könönen

Ängshökar Sommarrarrisar Nordkalotten Spetsbergsgäss David Erterius om tundratrutar

Majskådningen Gotska sandön Hökörnen Ohio & Michigan och lite annat...

Omid - The last 'man' on earth Islommen vid Hornsudden revisited Sädgås Tundrasnäppan Rubin igen Bokrecension - Shrikes of the world ...och lite annat

Kort om fågelhösten Malören Höstveckor i Mongoliet Lock från trädpip och sibpip Bestämning av östliga gulärlor och lite annat... Två korta grejer att minnas: - Vid prat om vattenpiplärkorna vid Khovd använder Magnus namnet coutellii och Mats blakistoni om samma fåglar. Lite opedagogiskt så klart, men vi avser samma fåglar. Populationen i östra Asien har traditionellt ansetts utgöra en valid underart under namnet blakistoni, men har under senare tid (av en del) lumpats med formen coutellii som hittas i sydvästra Asien. - Orsaken till den ganska höga andelen obestämda piplärkor i Magnus analys av sibpip/trädpip från Mongoliet var troligen att rätt många av inspelningarna bara bestod i ett (1) lock. Hade man istället kunna använda medelvärden från flera lock av samma fågel så hade antagligen fler individer kunnat bestämmas.