Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.

Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat.

”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).

Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.

Kraftigt minskad kolsänka

Växande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent.

”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L).

Slopat uranförbud

I februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018.

Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns.

”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari.

Gäst: Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Daniel Värjö
Tekniker: Susanne Martinsson
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in torsdagen den 19 december.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson om kärnkraft, det nya partiprogrammet, skatter och om de nya reglerna för partilotterier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Halvtid in i mandatperioden håller det största oppositionspartiet på att ta fram ett nytt partiprogram. Det ska beslutas om på Socialdemokraternas kongress i vår. I utkastet till partiprogram står bland annat att de ekonomiska och sociala klyftor ska minska och att ”marknadsmisslyckanden” inom välfärden ska bort. En rad stora statliga satsningar ska göras inom infrastruktur, energi och välfärd.

Men hur ska investeringarna finansieras när partiet nyligen gjorde upp med Tidöpartierna och Centerpartiet om ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål? Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att ökad tillväxt och sänkt arbetslöshet ska ge mer intäkter till staten – men också att det totala skatteuttaget behöver höjas.

”Vi behöver öka skatteuttaget, vi är ju i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare”, säger Magdalena Andersson.

Nya regler för partilotterier

Under hösten har Dagens Nyheter avslöjat omfattande missförhållanden inom Socialdemokraternas lotteriverksamhet. Ett callcenter som partiet anlitat har lurat äldre och dementa att köpa lotter. Callcentret har också haft kopplingar till gängbrottslighet.

Samma dag som Ekots lördagsintervju spelas in kommer regeringen med sitt förslag på hur partilotterier ska regleras och beskattas. Partilotterier ska inte längre undantas skatt utan betala 22 procent skatt på omsättningen, som andra spel. Partier ska inte längre få sälja lotter på kredit och det ska tydligt framgå att pengarna går till ett parti.

De nya reglerna kommer påverka Socialdemokraternas ekonomi eftersom 38 procent av partiets intäkter förra året kom från just partiets partilotterier. Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att regeländringarna kommer att göra att det inte längre blir ekonomiskt möjligt att driva verksamheten vidare. Hon riktar kritik mot tidöpartierna.

”Deras syfte är att försämra oppositionens möjlighet att protestera mot den här politiken som är skräddarsydd för de rikaste”, säger Magdalena Andersson.

Vad vill S med kärnkraften?

Näringslivet har gång på gång efterfrågat en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och efterfrågat tydliga besked från Socialdemokraterna om hur de ställer sig till regeringens planer på att bygga nya reaktorer. Magdalena Andersson säger att partiet inte har räknat på hur många reaktorer som kommer att behövas och hur mycket staten ska gå in och subventionera kärnkraften:

”Det vore enklare och bättre om vi kunde ha tjänstemännen i regeringskansliet till förfogade och alla myndigheter som jobbar med det.”, säger Magdalena Andersson.

Gäst: Magdalena Andersson, ordförande för Socialdemokraterna
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Tobias Carlsson
Producent: Maja Lagercrantz

I början av den här intervju kunde lyssnaren få bilden av att högerpartier fått pengar av tankesmedjan Timbro. Efter att programmet publicerades digitalt hörde Timbro av sig till redaktionen och påpekade att de aldrig betalar pengar till partier.
Redaktionen har sedan haft kontakt med Socialdemokraterna som säger att det inte var det Magdalena Andersson avsåg, utan att hon menade att Timbro stöttat högerpartier på andra sätt, bland annat genom sin opinionsbildning.

Intervjun spelades in torsdag eftermiddag den 12 december 2024.

Sveriges nya EU-kommissionär är knappt en vecka in på det nya jobbet. Det blir hennes jobb att se till att medlemsländerna gör vad de ska, till exempel i den för Sverige så känsliga frågan om skogen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jessika Roswall var tidigare EU-minister och just miljöfrågor är ingenting hon profilerat sig i hittills i sin karriär. När statsminister Ulf Kristersson presenterade henne som Sveriges kandidat till kommissionen nämnde han heller inte miljöområdet, istället lyfte han fram andra frågor utan att specificera någon portfölj.

– Det är en av mina styrkor, att jag är generalist och jag är duktig på att lära mig nya saker och få igenom saker.

Ansvar för omstridd miljölag

När Jessika Roswall var EU-minister så röstade Sverige emot naturrestaureringslagen, som trots det gick igenom ändå. Enligt den måste nu alla EU-länder återskapa och skydda skadad natur som till exempel skogsmark och betesmark. Den svenska regeringen menade bland annat att lagen skulle drabba den svenska skogsnäringen.

– Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi också fram den här lagstiftningen trots att Sverige sa nej.

Man kan sätta på sig olika hattar?

– Ja, det måste man göra.

”Trodde vi var bättre än vad vi var”

En annan fråga hon får ansvar för är den cirkulära ekonomin, inte minst att vi i större utsträckning ska använda oss av återvunnet material än nyskapat material. Bland annat finns ett mål för plastförpackningar. Men trots att återvinningen ökar, ökar också användningen av ny plast.

– Vi måste bli bättre på att återvinna. Jag blev själv förvånad när jag satte mig in i det, jag kom in med fördomar om att vi var bättre än vad vi var.

Gäst: Jessika Roswall, EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Ci Holmgren, EU-reporter
Tekniker: Matilda Eriksson
Producent: Gustav Franzén

Intervjun spelades in fredag den 6 december 2024.

AI-kommissionens ordförande Carl-Henrik Svanberg vill tillåta delning av personliga hälsodata mellan myndigheter, något som skulle kunna göra Sverige världsledande inom hälsoforskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan presenterade AI-kommissionen sin rapport med många förslag om hur Sverige ska bli bättre på att konkurrera med AI.
För att bygga AI-system krävs stora mängder data som går att jämföra och hitta mönster i. Men idag är det som regel inte tillåtet att dela personliga data mellan myndigheter, något som AI-kommissionen vill ändra på. Idag råder det ofta strikt sekretess men kommissionen föreslår bland mycket annat att utgångspunkten istället bör vara att uppgifterna om vår hälsa ska få delas.

-Vi har ju levt med att min data, min patientdata, den är min, den har ingen annan att göra med, och det har vi hittills inte haft någon anledning att dela med någon. Men nu ligger det stora värdet i forskningen i data. Det vi talar om är att kunna dela inom myndigheter och mellan myndigheter, den kommer inte att vara fri.

Det kommer att ske misstag inom AI-säkerheten, det måste man räkna med, säger Carl-Henrik Svanberg:

Vi kommer ju alltid att upptäcka att någonting inte fungerade eller någon lyckades göra någon form av användare på ett illasinnat sätt. Världen kommer ju aldrig bli så säker att aldrig någonting händer.

Gäst: Carl-Henric Svanberg, AI-kommissionens ordförande
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Linus Larsson, techredaktör Dagens Nyheter
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Anders Diamant

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier.

– Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa.

Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel.

– Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda.

Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar.

– Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige.

Svarar på kritik om minskat bistånd

Regeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en ”nedmontering” av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan.

– Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar.

Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man ”måste vattna där det växer” och att styrningen måste bli tydligare.

Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister
Programledare: Mattias Rensmo
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Joachim Persson
Producent: Therese Rosenvinge

Intervjun spelades in fredagen den 22 november.

Sjukvårdsministern om informationsplikt, vårdplatsbrist och digitala vårdappar och om varför privatpersoner kommer behöva betala mer ur egen ficka för läkemedel nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av stridsfrågorna i tidösamarbetet är informationsplikten, det som kritiker kallar angiverilag, att anställda inom myndigheter och kommuner ska bli skyldiga anmäla till polis eller Migrationsverket om de i arbetet möter personer som saknar tillstånd att vara i Sverige.

Kristdemokraterna och Liberalerna vill att det ska bli undantag från informationsplikten inom vård och skola medan Sverigedemokraterna inte vill ha några undantag. Så hur ska de komma överens? Om två veckor, den 29 november kommer utredarens förslag.

”Jag tycker det är rimligt att vi har en utredning som från början talar om att det finns ömmande värden, och sjukvården är utpekad.”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarsberg Johansson i Ekots lördagsintervju.

Två tusen vårdplatser fattas

Under flera år har det varit stor brist på vårdplatser i svensk sjukvård. Enligt Socialstyrelsens senaste mätning så fattas över två tusen vårdplatser. Det leder till överbeläggningar, långa köer och en tung arbetsmiljö för personalen. 

I år väntas regionerna gå med tolv miljarder kronor i underskott enligt SKR – så hur ska de har råd att få fram fler vårdplaster? Acko Ankarsberg Johansson säger att regionerna behöver förbättra arbetsmiljön för att personalen ska stanna i sjukvården så att sjukhusen ska kunna hålla fler vårdplatser öppna.

”Den inriktning jag ser från regionerna nu är ju att de verkligen försöker få till fast anställda, de premierar arbetsmiljöåtgärder och det tycker jag är helt rätt väg att gå”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Mer ur egen ficka för mediciner

Under de senaste två åren har statens utgift för de läkemedel vi köper på apotek ökat med tjugo procent. Högkostnadsskyddet innebär att man som privatperson får rabatt när man kommit upp i en summa på 1 425 kronor och efter 2 850 kronor är det medicinen helt subventionerad. 

Nu vill regeringen ändra nivåerna i högkostnadsskyddet från nästa år så att den som hämtar ut medicin på apoteket får betala mer själv. Höjning kommer vara större än den årliga uppräkningen för inflationen. Acko Ankarberg vill inte säga hur mycket högkostnadsskyddet kommer att höjas, men enligt statsbudgeten ska staten dra ner mer än halv miljard kronor på högkostnadsskyddet nästa år och över två miljarder kronor 2026.

”Vi kommer nog alla behöva betala mer för läkemedel”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Gäst: Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister
Programledare: Erika Mårtensson
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 15 november 2024.

Hör Anders Egelrud VD för Stockholm Exergi i veckans lördagsintervju, om utmaningarna med koldioxidlagring, oron för att omställningen går för långsamt och de höga fjärrvärmepriserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här i Sverige är fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi ett av de som nu står i startgroparna för att på allvar satsa på Bio-CCS - som innebär att de eldar biomassa - restprodukter från skogsindustrin - och i den processen skiljer de ut koldioxiden för att sedan lagra den i marken.

Anders Elgerud som är VD för Stockholm Exergi storsatsar nu på den nya tekniken. Nu i höst fick företaget tillstånd för att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för att fånga in biogent koldioxid - så kallat Bio-CCS - och lagra den i marken istället för att släppa ut den i luften.

Men är koldioxidlagring verkligen räddningen för klimatet - eller innebär metoden tvärtom att vi anstränger oss mindre för att få ner de totala utsläppen?

”Vi säger inte att det här är den enda lösningen för att nå klimatmålen. Det är många pusselbitar för att vi ska nå klimatmålen. Det första och viktigaste är att alla företag reducerar sina fossila utsläpp och där har vi fortfarande en lång väg att gå i många sektorer. Det andra är att vi måste titta på olika former att också ta bort koldioxiden, för vi har en stor skuld också om vi ska nå tvågradersmålet. Det kommer kräva koldioxidinfångning i stor skala i världen annars är vi inte i närheten av "tvågradersmålet”, säger Anders Egelrud.

Den gröna omställningen

Den senaste tiden har flera företag i den gröna industrin drabbats av bakslag - bland annat batterifabriken Northvolt står inför ekonomiska utmaningar- och LKAB har pausat sin produktion av fossilfritt stål i Kiruna. Det har inte påverkat investeringsviljan till Stockholm Exergi, men Anders Egelrud blir ändå påverkad:

”Att den gröna omställningen inte sker gör mig orolig, för den är otroligt viktig”, säger han.

Bakslagen har lett till flera ifrågasatt om staten verkligen ska vara med och stötta bolagen. Men enstaka bakslag från inte bli en förevändning för att staten drar sig tillbaka, menar Egelrud. Staten måste vara långsiktig i sina stöd om den gröna omställningen ska bli av, menar Anders Egelrud:

”Tittar vi historiskt är det mycket av den industri som vuxit fram som initialt har haft stöd av olika slag. Tittar vi på fossilindustrin i Europa idag så får den 50 miljarder euro i stöd årligen - så då kan man jämföra med de stödpaket som gått till Northvolt och grönt stål som väldigt, väldigt små.”

Omvänd auktion

Anders Egelrud talar också i egen sak - även Stockholm Exergis satsning på koldioxidinfångning behöver statliga stöd.

Just nu pågår en så kallad omvänd auktion - där de företag som kan samla in mest koldoixid för minst pengar kommer att få dela på 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Ett statligt stöd tillsammans med privata investeringar och stöd från EU:s innovationsfond är en nödvändighet för att satsningarna överhuvudtaget ska bli av, säger Egelrud.

”Vi är beroende av den här triaden av investeringar till vår anläggning. Får vi ihop triaden kan vi göra investeringen, faller någon av delarna bort kommer vi inte gå till ett investeringsbeslut”.


Gäst: Anders Egelrud, VD Stockholm Exergi
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Daniel Värjö, reporter Klotet
Producent: Marie Nilsson Boij
Tekniker: Heinz Wennin

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sänkt skatt på snus

Den första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.

– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.

För mycket fokus på skärmtid

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.

Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.

– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..

– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.

Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat

I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.

I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget bruk

Folkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:

– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon.

– Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.

Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsa

Producent: Pontus Håkansson
Tekniker: Fabian Begnert

Intervjun spelades in 1 november 2024.

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.

Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”

Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:

-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möjlighet att stänga av supportrar. Klubbarna gör väldigt olika och jag tycker att de borde ha ett mer gemensamt förhållningssätt så att de själva portar fler som inte sköter sig, säger Jakob Forssmed.

Idrottsministern tycker också att klubbarna själva behöver bli bättre på att stoppa att pyroteknik överhuvudet kommer i in på arenorna. Regeringen utreder nu bland annat ökade möjligheter för arrangörerna att använda kameraövervakning - och skärpta straff för de som stör ordningen på matcherna.

Tung kritik mot fritidskort

Regeringen har föreslagit att föräldrar till barn mellan åtta och 16 år ska kunna få fem hundra kronor per år i bidrag till idrotts- eller kulturaktiviteter. Familjer som får bostadsbidrag ska kunna få två tusen kronor per år. Reformen ska införas nästa höst.

Men många av remissinstanserna har riktat tung kritik mot förslaget, bland annat för att nära en tredjedel av pengarna i satsningen kommer att gå till administration. Den allvarligaste kritiken, från bland andra från Brottsförebyggande rådet, handlar om att pengar riskerar att hamna i fickorna på kriminella eftersom de föreningar som ska kunna ta emot pengar från satsningen inte kommer att kontrolleras i tillräcklig mån.

Försäkringskassan påpekar i sitt remissvar att ”den föreslagna konstruktionen inte kan säkerställa att det inte kommer att ske missbruk eller göras felaktiga utbetalningar”. Men Jakob Forssmed håller inte med.

”Alla föreningar i Sverige som kommer att få bidrag framöver kommer att behöva leva upp till demokrativillkor och de kommer att granskas av respektive bidragsutbetalande myndighet, det kommer att finnas en särskild stödfunktions hos Centrum mot våldsbejakande extremism för att säkerställa att man inte betalar ut pengar till den typen av organisationer.”, säger Jakob Forssmed.

Gäst: Jakob Forssmed (KD), social- och idrottsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.

Nya utbildningsministern Johan Pehrson om tidösamarbetet, om vinststopp för friskolor och om varför Liberalerna inte kommer att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår efter nästa val.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Ulf Kristerssons regeringsombildning i september fick Johan Pehrson och Mats Persson byta ministerposter med varandra och Johan Pehrson blev utbildningsminister.

Sedan Pehrson blev partiledare 2021 har Liberalerna svängt i sin syn på friskolor och deras vinster. Flera skärpningar är på gång. Regeringen utreder bland annat vinstförbud för friskolor under under de första åren, högre kvalitetskrav och sanktioner för skolor som bryter mot dem och en ny skolpengsnorm.

Öppnar för vinststopp

Johan Pehrson menar att svenska skolan dras med problem som byggts upp under decennier som resultat av kommunaliseringen, införandet av målstyrning och New public management och friskolereformen:

”Och det är klart att den här cocktailen ihop blev giftig för skolan och kunskapsuppdraget och ledde till att vi gick ifrån det som en gång kanske var en skola i världsklass till att inte vara det utan snarare präglas av fallande kunskapsresultat. Och vi har elever som faktiskt riskerar att vara funktionella analfabeter när de lämnar nian. Där krävs det både återreglering, skolpengsnorm så att man får mer likvärdighet över landet och att man tar ett krafttag mot friskolornas förutsättningar att prioritera vinst framför kunskap”, säger Johan Pehrson.

I en artikel i Svenska Dagbladet sade Johan Pehrson häromdagen att han inte utesluter vinststopp. I Ekots lördagsintervju upprepar han att det skulle vara ett sista alternativ, om regeringens reformer inte skulle ge resultat.

Skolböcker i varje ämne

Johan Pehrson vill att det ska skrivas in i skollagen att alla elever ska ha rätt till en lärobok i varje teoretiskt ämne. ”Kunskapen markeras bättre med en skolbok som man kan läsa i och lösa uppgifter i.”, säger Pehrson. Förslaget driver han som liberal men det är inte förankrat hos de andra tidöpartierna, precis som idén om vinststopp som sista utväg, som inte heller har stöd hos SD, M och KD.

Kommer inte släppa fram SD i regering

Liberalerna var först emot ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna men när halva mandatperioden nu gått säger Johan Pehrson: ”Det går ganska bra, samarbetet, vi angriper en rad stora samhällsproblem”.

Sverigedemokraterna säger att de kommer att kräva att sitta med i regeringen om tidöpartierna återigen får majoritet efter nästa val. Liberalerna har ett landsmötesbeslut om att inte samregera med Sverigedemokraterna. De kommer inte heller att släppa fram en regering där SD ingår, säger Pehrson. Vad ska de göra istället?

”Det är två år kvar till valet, mycket hinner hända faktiskt. Vi arbetar för att den här regeringen ska få fortsatt stöd. Sen måste ju vi förhålla oss efter valet till vad andra partier säger. Men vi kommer inte släppa fram Sverigedemokraterna i regeringsställning.”, säger Johan Pehrson.

Gäst: Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och utbildningsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor Ubeira

Programmet spelades in fredag den 18 oktober 2024.

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.

Halvtid i mandatperioden

När Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.

Inflytande över tillsättningar

Tidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?

”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.

Åkessons bröllop

Avslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.

”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.

Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.

Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim Kellerman

Intervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.