David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För David är fridykning en livsstil.

– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.

Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.

– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.

David Spreitz Elings är i fridykningens världselit

De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.  

Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.  

Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.

David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?

Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Sandra Pettersson

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.

De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.

Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?

Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?

Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Laurence Picq skulle med tiden bli den enda västerlänningen som upplevde det inre av Pol Pots Kambodja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar.

Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975.

Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva?

Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999.

Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson

Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.

Men det blev inte så.

Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.

Inte råd att laga tänderna

De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.

– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.

Mögel och fukt i lägenheterna

Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.

Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.

Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.

– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.

”En misslyckad plats”

Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.

Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.

Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den så kallade Skitviken i Västerås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.

Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.

Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.

Programmet är gjort 2019.

Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén

Slutmix: Elvira Björnfot

Producent: Håkan Engström

För Melwin, Teo och Leonidas är varje dag en träningsdag. Men blir man gladare av att vara smal och stark? Går det att bli nöjd med sitt utseende?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På gymmet i Kronborg i Malmö lastar Melwin och Teo vikter på skivstången. De pushar varandra upp mot 130 kilo. Men för Leonidas tar det stopp redan under uppvärmningen.

– Jag rycker i vikterna men de kommer inte upp. Jag ser mina kompisar göra bättre resultat och det är stressigt, säger han.

Gymtrend bland unga killar

I Riksidrottsförbundets senaste ungdomsbarometer är gym den vanligaste träningsformen bland unga. Särskilt gäller det unga killar där fyra av tio som tränar, gör det just på gymmet.

– Det är en väldigt cool känsla att kunna förändra sig. Men kanske hade jag varit gladare om jag aldrig hade börjat gymma. När jag går in på Tiktok och ser en femtonåring lyfta 200 kilo, då är mitt personliga rekord inte värt någonting. Det mår jag inte bra av, säger Teo.

Tiktok, kroppsideal och manlighet

Styrketräningstrenden har exploderat både på gymmen och i sociala medier. I kommentarsfälten skrivs det öppet om bland annat steroider och andra dopningklassade preparat, som medel för att uppnå den perfekta fysiken. Den som inte passar in på kroppsidealet kan bli kritiserad och hånad. Men det finns också en annan, mjukare ton.

– Killarna är inte så manliga som man kanske tror. De kommenterar varandras utseende och skämtar om att de är kära i varandra, säger Ella, som jobbar på ett gym i Malmö.

– Tjejerna bryr sig nog inte. De som uppskattar det jag gör, det är killar, säger Teo.

– Målet är att bli nöjd med kroppen, att tycka ”shit, jag ser perfekt ut”. Men det är nästan omöjligt, säger Melwin.

Killarna på gymmet är ett program av Sven Holmberg från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: André Ljungberg

I knappt tio år utmanade och provocerade The KLF musik- och konstvärlden med tvetydiga politiska aktioner. Men en dag lämnade de musikbranschen med besked.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

The KLF, The Timelords, Ancients of Mumu, The Jams och The K-Foundation var några av de namn duon Jim Cauty och Bill Drummond verkade genom under ett knappt decennium från slutet av 80-talet till 1994.

Några av sakerna den brittiska duon hann med under den tiden var att uppröra Stikkan Andersson genom att sampla Abbas ”Dancing Queen”, skrämma vettet ur musikindustrin med ett maskingevär på galan Brit Awards och i en egen version av slow-tv, att sedel för sedel elda upp en förmögenhet i en öppen spis framför en statisk kamera.

– De är som victorianska äventyrare med massor av pengar, som bygger månraketer på bakgården eller bestiger Mount Everest, säger Craig McLean, journalist och redaktör på The Face i London.

The KLF lämnade musikbranschen

Innan The KLF lämnade musikbranschen med buller och bång gjorde de också kommersiell succé på världens topplistor i början av 1990-talet med låtar som ”3 a.m. Eternal”, ”What Time Is Love?” och ”Justified & Ancient”.

I P1 Dokumentärs ”Build a fire” från 2002 hör vi när Gustaf Görfelt och Tor Billgren åker till London för att söka upp platserna där det hände och träffa människorna som var med när det hände. Det är en nutidshistorisk resa som följer två excentriker i populärkulturens utmarker från en åker utanför Södertälje till en klippkant på Skottlands nordligaste spets.

Dokumentären är en repris och sändes för första gången 2002.

Av Gustaf Görfelt och Tor Billgren

Producent: Håkan Engström

När färre kommuner kör ut mat via hemtjänsten får äldre klara sig på mikromat, visar Sveriges Radios granskning. Annelie i Hjo är en av de drabbade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den lilla kommunen Hjo i Västergötland har man slutat leverera nylagad mat till personer med hemtjänst. Istället har kommunen infört ett system med kylda eller frysta färdigrätter, som de äldre får klicka hem från en butik på nätet.

Annelie Persson i Hjo är sjukpensionär och har sedan några år tillbaka hemtjänst sex gånger om dagen. Hon är en av dem som nu väntas klara sig på mikromat.

– Smakmässigt så börjar det ta stopp. Det är inte gott. Det är ingen livskvalitet på det, säger Annelie.

Nu har Annelie skrivit under en protestlista för att få kommunen att återinföra matleveranserna.

Minst 42 kommuner utan matleveranser

Många kommuner i Sverige gör just nu som i Hjo, och tar bort distributionen av lagad mat. Syftet är att spara pengar, eller för att personalen ska få mer tid till omvårdnad, visar P1 Dokumentärs och P4:s gemensamma granskning. I dag saknar minst 42 av Sveriges kommuner utkörning av lagad mat inom hemtjänsten, varav Gislaved, Jönköping, Bjuv, Enköping och Askersund är några exempel. Och fler planerar att göra förändringen.

Men hur påverkar det här skiftet de som är beroende av hemtjänsten? Och vad säger de ansvariga?

Programmet gjordes 2026.

Reporter och research: Aleksa Lundberg

Intervju med Livsmedelsverket och research: Joel Wendle

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Agnes Cassel

En nyinflyttad kille börjar i en högstadieskola i Oslo 2008. Han är ovanligt talangfull, men det är något som inte stämmer.

I en ny serie från P3 Dokumentär i samarbete med norska NRK berättar vi om ett osannolikt fall som chockat Norge. Ett mysterium som visar sig ha kopplingar till brottsfall i Tjeckien.

Lyssna på P3 Dokumentär om Mysteriet Adam i Sveriges Radios app.

59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst.

Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen.

Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får.

– Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här.

Musik: Albert af Ekenstam

Av Emil Östlund.

Programmet är en repris och publicerades för första gången 2017.

Ylva och Anton är gifta och kämpar samtidigt med sin långfilm. En dag föds en idé: att få en Hollywoodstjärna att spela en av rollerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning.

Kommer Jim Carrey vilja vara med?

Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen.

Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer.

Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn?  

Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson