Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld.

– Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?

Uppenbarelsen

Gaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör.

Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.

Den märkliga insektsorgeln

Reportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.

I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. 

Dokumentären gjordes 2025.

Reporter: Tommie Jönsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar det här? Länk till hela dokumentären nedan.

I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta.
Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.

För 20 år sen, den 8 januari 2005, slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige.

Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.

I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.

Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.

Reporter och producent: Ola Hemström
[email protected]

Rättelse: I en tidigare version uppgavs att stormen drog in i Sverige natten mot den 8 januari 2005. Korrekt är att den drog in under dagen den 8:e. Rättelsen gjordes den 7 januari 2025.

Musik i FM-versionen

Vintersaga - Monica Törnell 
Live tomorrow  - Laleh 
Enkelhet - Anna Ternheim  
Ge mig en sidenklänning   - Karin Wistrand  
If i could  - Sophie Zelmani  
Rosa Himmel – Molly Sandén 
The wind – Cat Stevens 

Musik i podden

Windogad – Lena Willemark
Near Light - Olafur Arnalds  
Du som gick före oss – Anders Widmark

Alice Opebiyi sitter i bilen på väg till en dejt. Snön vräker ner i Skåne och trafiken på E22 står still. Snart ska Alice, och hundratals andra på vägarna, hamna i ett mardrömskaos de sent ska glömma

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan.

Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra.

Medverkande: 
Alice Opebiyi, bilist. 
Kaveh, hemvärnssoldat.
Peter Lindström, lastbilsförare. 
Jennifer Luhanko, lastbilsförare. 
Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Carolina Svalbacke. 
Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. 
Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkusten

I två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner.

Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar.

Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar.

I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.

Dokumentären i två delar är gjord 2024.

Medverkar gör:

Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.

Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.

Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Reporter Cecilia Ohlén
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: David Hellgren

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.

Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.

Medverkar gör:

Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.

Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.

Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Reporter Cecilia Ohlén
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: David Hellgren

Det är nyårsafton och hunden Prins är stressad av fyrverkerierna. När matten Charlotta böjer sig över honom biter han henne plötsligt i ansiktet. Han biter så hårt att hennes näsa lossnar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa.

Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan.

Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas. 
Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter Lena Callne
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Det har kommit en ny konstnär till Göteborg. Han heter Pierre Brassau och på Galleri Kristina flockas recensenterna kring den spontanistiska konsten. Men det finns bara ett problem. Allt är en bluff.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Året är 1964 och inne på galleriet hänger fem tavlor, signerade av den franske konstnären Pierre Brassau. En har en svart bakgrund och har orangea och brandgula tjocka sträck som liksom spretar ut åt olika håll. En annan tavla har en vit bakgrund och här är färgen röd och brandgul, detta är den senaste exklusiva spontana konsten.

Göteborgs-postens recensent skriver att Brassau är något av en dukens balettmästare. Men i vassen lurar en missnöjd gallerist och en busig och tyken tidningsredaktör.

 Detta är historien om en av de största konstkupperna i Göteborgs historia, och om en svart luten apa på Borås Djurpark.

 Medverkande:

Eva Berggren, fd djurskötare på Borås Djurpark

Lars G Fällman, konsthistoriker och konsthistoriker

Lasse Råde, fd journalist på GT

Kristian Wedel, journalist och kåsör på GP

Alexandra Arcari Gimdal, vän till konstnären Yngve Funkegård

Reporter Peter Gropman, Iris media AB

Inläsningar av Magnus Johansson och Svante Ivarsson Kihlberg

Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp

Tre svenska ungdomar smugglar med sig en liten tvättbjörn efter en roadtrip i USA. De kallar den Pokie. Men att ha en halvbjörn som husdjur visar sig snart vara krångligare än ungdomarna räknat med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 1971 publicerar Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ful räv funnen.” Det visar sig vara en tvättbjörn som fastnat i en rävfälla på den skånska slätten. Men hur i all världen hamnade hon där?

Tvättbjörnen smugglas in i Sverige

Det hela börjar sommaren 1970, när kompisarna Kina, Nils och Pelle åker på roadtrip till USA. Där träffar de på en liten tvättbjörnsunge som snabbt blir deras. När det är dags att resa hem är det en självklarhet för 19-åringarna att deras nya vän ska följa med. Att det är olagligt att föra in tvättbjörnar i Sverige utan tillstånd är inget som oroar dem. De har en handbagageväska som passar perfekt för en liten tvättbjörn att ligga i.

Så blir den amerikanska tvättbjörnen plötsligt inte lika amerikansk längre. Hon flyttar in i ett kollektiv i Stockholm. Men lika främmande som Sverige är för tvättbjörnen, är tvättbjörnen främmande för Sverige. Och det är ett heltidsjobb att ta hand om en vild tvättbjörn, visar det sig. Så snart tvingas ungdomarna hitta ett nytt hem åt Pokie. Ett hem som ska visa sig bli hennes sista.

Medverkande:
Kina Robberts
Nils Pettersson
Pelle Seeman
Märtha Lilja
Anders Häggström
Lennart Palmén
Maj-Lis Palmén
Anna Hjärre

En dokumentär av: Molly Bengtsson

Producenter: Lotta Malmstedt & Sofia Kottorp
Ljudläggning: Edwin Dickson

Dokumentären är gjord 2024.

På 70-talet gör han succé som den sjungande kosacken. I en stor vargpäls framträder Viktor Klimenko som en vild och romantisk kosack. Men pälsen känns snart för trång och kosackrekvisitan begränsande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor Klimenko slår igenom som schlagerartist i Finland på 60-talet. Men det är en helt annan repertoar som ska bana väg för honom i Sverige, Europa och världen. Med hjälp av kamraterna från reklambyråtiden, målningar av den ryske konstnären Ilja Repin, många paket cigaretter och några flaskor rödvin växer en vild och romantisk kosack fram. Skapelsen fullbordas när en kostymör som jobbat på Stockholms stadsteater köper ryska bordsdukar för att sy skjortor, flera meter nappaskinn, snickrar ihop patronbälten och som krona på verket – beställer en stor skinande vargpäls.

På 70-talet uppträder Viktor Klimenko bland annat på Lorensbergsteatern och Trädgår'n i Göteborg, Kronprinsen i Malmö, Berns salonger och Hamburger Börs i Stockholm.

1981 ska bli Viktor Klimenkos stora genombrottsår på världsscenen. Krogshow på berömda kabarén Lido i Paris. Turné i Japan, Han ska få allt det han drömt om i hela sitt liv. Men istället kommer katastrofen. Året därpå skriver Pia Gadd i Expressen:
“Exotisk, vild, rysk, fast finsk, vacker i mössa och vådligt stor päls. Damer belägrade hans visten i Sverige, ty det var dem han tilltalade mest. Själv var han alldeles oerhört trött på sin vackra mössa och päls. Insåg att de var bojor mer än hjälpmedel. De gånger han försökte lägga dem åt sidan kom succén av sig.”

Medverkande:
Viktor Klimenko
Anne Serner-Manninen, modedesigner och kostymör
En dokumentär av:  Emil Östlund
Producenter: Ola Hemström & Sofia Kottorp

Dokumentären är gjord 2024.

1980 släpps det första numret av Okej, fylld av bilder och artiklar om de hetaste artisterna. Hans Hatwig får 3 nummer på sig att bevisa att den går att sälja. Men snart rasar debatten bland de vuxna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans Hatwig skapar tidningen Okej

Hans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister.

Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig.

De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger.

Medverkar gör:

Hans Hatwig, grundare av tidningen Okej

Jörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare

Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej

Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktör

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Malin Marcko
Producent: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Ola Hemström