Julia får fart med diskborsten. Sara ringer ett viktigt samtal. Uppgifter som känns övermäktiga blir gjorda när en annan person är närvarande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En amerikansk adhd-coach, Linda Anderson, skapade konceptet bodydoubling på 90-talet. På senare tid har metoden blivit alltmer populär. Metoden går ut på att själva närvaron av en annan person gör det lättare att genomföra vissa uppgifter. Att en annan person finns med i rummet, eller i tanken, gör att fokus ökar och det blir lättare att komma till skott med saker som annars inte blir gjorda. 

Julia är med i en digital bodydoubling-grupp. Medlemmarna bestämmer tid när en uppgift ska utföras och peppar varandra när de är klara.

Sara får besök av sin boendestödjare, Åsa,  två timmar i veckan. Att Åsa sitter med gör att Sara tar itu med vardagssysslor som tidigare aldrig blev av. Hon tar tag i sin tvätt och sorterar in i skåpet.  Hon kommer iväg till tandläkaren och ringer samtal som hon annars undviker. 

Medverkande i programmet: 

Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet,

Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi,

Åsa Andersen och Johanna Dehlin, boendestödjare

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. 

Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. 

-Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.

Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. 

Medverkande i programmet: 

Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, 

Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, 

Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 

Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, 

Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, 

Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Inger får gå till Mentalvårdsbyrån för att få tillåtelse att avbryta sin graviditet. Ann-Marie löser korsord hemma i sovrummet under sin abort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inger Holegård var en av de sista som gjorde abort innan abortlagen trädde i kraft 1975. Hon var 19 år och hade inte kommit igång med sitt vuxna liv när hon upptäckte att hon var gravid. Men för att  avsluta graviditeten behöver hon ett godkännande från Mentalvårdsbyrån. När det går igenom är fostret så stort att hon behöver föda fram det på en förlossningsavdelning. 

Ann-Marie är rädd för att det ska blöda mycket. Linda har gjort två aborter. Första gången blev hon sövd och det gick snabbt. Nästa gång tog det en hel dag av väntan på sjukhuset innan hon var tvungen att skynda hem.  Maja gjorde abort när hon var sjutton år och tyckte att undersökningen innan var obehaglig. 

I år är det femtio år sedan kvinnor i vårt land själva fick möjligheten att bestämma att göra abort innan 18:e graviditetsveckan. Mycket har hänt sedan dess, både i attityder och själva utförandet. Numer är de flesta aborter medicinska. Ingreppet har blivit säkrare och sker alltmer i hemmet istället för på sjukhus. 

Gäster i programmet är Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet. Desiree Lichtenstein, läkare o forskare vid Centrum för för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, Sanna Torén Björling, journalist på DN och USA-korrespondent som skrivit boken “Slaget om aborträtten” och författarduon Malin Clausson och Sandra Pandevski som skrivit boken “50 år av fri abort 50 berättelser”.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell

Producent: Stina Näslund

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var  lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Ett fång röda rosor, en lapp med en hälsning i jackfickan eller en öm blick. Dagens Kropp & Själ går på jakt efter romantiska ögonblick i vardagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.

Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl.  

Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.

Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor. Författaren Simona Ahrnstedt berättar om hur den här typen av litteratur blir till.

Det här är den största litterära genren, och den ger en bred bild av romantik säger litteraturforskaren Elin Abrahamsson.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell 

Producent: Stina Näslund

Den senaste tiden har begreppet psykisk ohälsa diskuterats flitigt, både på kultursidorna och på nyhetsplats. Vad menar vi med psykisk ohälsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Jag vet inte vad det är”, säger Göran, som reporter Ninos Chamoun träffar på stan. ”Jag är psykiskt frisk”. 

Folkhälsomyndigheten ska börja använda andra begrepp än psykisk ohälsa, de menar att det är otydligt vad man menar och att det kan skapa förvirring. 

Psykiatern och författaren Christian Rück tycker att en överanvändning av den här typen av ord skapar problem. 

– Man förändrar tolkningen av världen, säger han. 

Hör också Siri Helle, psykolog och Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten. 

Reporter Olivia Sandell besöker den nya hjälplinjen för psykisk ohälsa. Vilka fångar den upp?

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil.

– Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.

Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna.

Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus.

Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad.

Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Oro för framtiden, individualism eller för högt ställda krav på föräldraskap? Att det föds färre barn är solklart, men ingen kan riktigt svara på varför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors.

I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?

– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.

Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.

Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Är förmågan att kämpa kopplat till en viss personlighetstyp eller är det något man lär sig längs vägen? Helt klart är i alla fall att ett skarpt läge kan ta fram oanade sidor hos en människa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kampen som drivkraft ska vi titta närmare på vad människor klarar av att göra när de tvingas till det och träffa personer som behövt kämpa av olika anledningar och höra hur det påverkat dem.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. 

Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. 

Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. 

– Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. 

Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent