Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?

– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.

Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.

Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Är förmågan att kämpa kopplat till en viss personlighetstyp eller är det något man lär sig längs vägen? Helt klart är i alla fall att ett skarpt läge kan ta fram oanade sidor hos en människa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kampen som drivkraft ska vi titta närmare på vad människor klarar av att göra när de tvingas till det och träffa personer som behövt kämpa av olika anledningar och höra hur det påverkat dem.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. 

Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. 

Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. 

– Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. 

Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! 

Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog.
Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf. 

Flimmer, infarkt och dubbelslag. Kan man göra något för att inte drabbas? Och hur går man vidare när det redan hänt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.

– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. 

Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?

Svaren går att finna i kost, motion och stress. 

Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om  hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. 

Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf

När vi går in i festhögtidernas månad frågar vi oss varför är det viktigt att festa? Vi söker svaret hos en frackuthyrare, i festernas århundrade och hos Jesus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– På en riktigt bra fest känns allting möjligt. Tänk om upplevelsen vi får på en fest är en sannare bild av hur verkligheten är än den som vi ofta fastnar i under vardagen där vi bekymrar oss om ifall folk respekterar oss tillräckligt?

Teologen Patrik Hagman har studerat Lukasevangeliet och kommit fram till att Jesus nog skulle velat att vi festade mer.

Hör också nattlivsforskaren Sebastién Tutenges om vikten av fest för ungdomskulturen, Christopher Landstedt som är konstvetare vid Stockholms universitet om varför man festade så mycket på 1700-talet och den professionella festfixaren Amanda Colldén.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent Alice Lööf

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner.

Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia.

Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök.

Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf

Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?

Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.

Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.

Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf

Tonåren är viktiga år då hjärnan utvecklas på flera plan och konsekvenstänket kan svikta. Samtidigt är det ofta då som de flesta testar droger för första gången. Hur påverkas den unga hjärnan av detta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finns det ett gap mellan vuxenvärldens förmanande hållning till droger och ungdomars lust att prova?

- Det finns en fördom om att det bara är folk som mår dåligt som tar droger och att det sker i dåliga sammanhang. Men det kan pågå i roliga sammanhang också. Det är skillnad på att testa och att missbruka, föräldrar är ofta väldigt rädda för droger men borde prata mer avdramatiserat om riskerna. Då skulle man lättare våga säga att man testat, berättar en tjej som går på gymnasiet.

- Att hamnar där är verkligen jätteenkelt, det kan hända vem som helst var som helst. Men att sluta kan vara så himla svårt. Det berättar Vilda som hamnade i blandmissbruk i ung ålder.

I Danmark har man de senaste åren implementerat en ny metod som kallas MOVE i behandlingen av unga med missbruk. Den går ut på en kombination av bland annat KBT och Motiverande samtal. För att få ungdomarna att ta sig till de viktiga behandlande samtalen får de ett presentkort vid vartannat tillfälle.

Medverkande: Hanna Brännlund från Maria ungdom, Joar Gutestam från KI och Sheila Jones, högskolan i Dalarna.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Clara Lowden

Att skämta med sin omgivning kan vara både förlösande och riskabelt. Ett skämt kan både inkludera och exkludera och den som skojar besitter en särskild sorts makt. Men det är mottagaren av skämtet som avgör om det blir succé eller platt fall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.

Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.

- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.

Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande. 

Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Clara Lowden är producent

Att sträcka ut handen till en ännu okänd kärlekspartner är en balansgång. Att visa vem man är och vad man söker är centralt. Hur presenterar vi oss själva när vi vill locka till oss en livskamrat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje ord måste vägas på guldvåg, oavsett om det handlar om en text på en dejtingapp eller en klassisk kontaktannons i tidningen. Det blir tydligt hemma i soffan hos Johnny.

- Alla tjejer som heter Therese är bra människor. 

Johnny är singel och har varit ute i dejtingdjungeln i fem år. Han sitter med telefonen i handen och har precis svajpat fram en tjej han gillar. Therese.

Men så kommer meningen. De där orden i presentationstexten som får Johnny att än en gång tappa hoppet och lägga ifrån sig telefonen.

- Hon skriver ”Jag vill att vi ska vara det där paret som vännerna kallar självklara”. Nu blir det så där igen. Jag tycker att det är synd liksom. Varför måste det vara så svart på vitt hur det ska vara? Där blev det tyvärr stopp för mig, suckar Johnny.

Medverkar i programmet gör bland andra Minna Höggren, journalist och författare till boken Kärleksgapet, samt Josefin Englund, historiker som skrivit en avhandling om kontaktannonser.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Clara Lowden är producent