Unga vuxna är en grupp inom cancervården som är speciellt utsatt. Om man drabbas av en allvarlig sjukdom vänds ofta allt upp och ner, och det kan vara en lång väg tillbaka. I det här avsnittet berättar Alma hur det varit för henne. I avsnittet medverkar också Linnéa från organisationen Ung Cancer.

När Elin var höggravid med sitt fjärde barn kände hon en knöl i sitt ena bröst. Det visade sig vara trippelnegativ bröstcancer, och hon fick starta behandling så fort bebisen kommit ut. Trots intensiv behandling kom cancern tillbaka och i dagsläget går den inte att bota. Hör hennes berättelse om hur det är att leva med spridd bröstcancer i det senaste avsnittet av En podd om cancer.

Det finns många fördomar om hur cancer uppstår, och hur vi ska leva om vi väl har drabbats av sjukdomen. I en värld där internet står för en stor del av informationen vi tar till oss, kan man behöva hjälp att sortera. I detta avsnittet av En podd om cancer pratar programledare Lotten om myter och sanningar med överläkare Hans Hagberg.

”Att få en chock, att få en kris, att känna sorg är ju fullt naturliga reaktioner. Men det är också något som kan kännas olika mycket för olika personer. Det är helt och hållet upp till individen vad den känner att den behöver. De flesta jag träffar har aldrig haft kuratorskontakt tidigare, så det kan vara någonting ganska skrämmande på så vis. Att öppna upp sig för en främling i sig är också någonting väldigt stort att be om, så om man har minsta undran om det här kanske är någonting som kan hjälpa en så tycker jag att det kan vara värt att ta kontakt och att prova ett samtal.”

De flesta cancerpatienter blir någon gång erbjudna att träffa en kurator. Det är dock inte alla som vill ha eller behöver den hjälpen - ibland kanske för att man inte riktigt vet vad en kurator ska kunna hjälpa en med. I det här avsnittet träffar vi Christoffer, som är kurator på onkologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

- Martin gjorde en bucket list och folk förväntade sig att han skulle vilja hoppa fallskärm och resa jorden runt. Men hans bucket list var “fria till Kamilla”, “gifta mig med Kamilla”, “skaffa barn med Kamilla”, “bygga hus med Kamilla”. Alltså det som alla andra också vill ha. Det vi drömde om mest när det var som värst var bara vardagen. Vi kunde känna total eufori av att sitta en tisdagskväll i soffan framför någon trött tv-serie. Det svåraste var att se hur han började tycka mindre om sig själv. Det tyckte jag var väldigt, väldigt jobbigt. 

Kamillas man Martin dog tidigare i år, bara 31 år gammal. I det här avsnittet berättar Kamilla om en stark kärlek mellan två unga personer, och om hur hon klarar av att leva vidare med sorgen.

När man drabbas av en allvarlig sjukdom är det lätt att man känner 
att hela livet rasar ihop. Men kan man själv påverka hur bra man 
klarar att hantera svåra besked och kriser i livet? För att diskutera 
detta och få tips om vad man själv kan göra för att må bättre har vi 
bjudit in Gunnar Söderström, som har lång erfarenhet av att hjälpa 
människor att hantera negativa tankar och känslor.

1 500 fall av cancer per år i Sverige sägs vara direkt kopplade till matvanor. Men vad ska man äta för att minska risken för att få cancer? Och framförallt, kan man påverka sin chans att svara på behandling genom kosten om man redan har cancer? Är det till exempel sant att ”socker göder cancer” och därför bör undvikas? Informationsflödet är enormt när det gäller kostvanornas påverkan på cancer, och idag ska vi försöka ta reda på vad som är myter och vad som vi faktiskt vet är sant. För att få hjälp med detta har vi bjudit in dietisten Maria Berglund, som jobbar med cancerpatienter på Akademiska sjukhuset.

- Jag försöker att leva efter ”lev idag, men planera för framtiden”. Jag är faktiskt rätt glad att vara frisk idag och sedan veta jag kommer nog vara frisk om tre månader också. Behandlingen är till för att man ska fortsätta leva. Det är lätt om man får en cancerdiagnos att tänka att ”nu ska jag behandlas och så ska jag bli frisk, och sen så ska jag…”. Och visst ska man fira om man någon gång skulle bli friskförklarad, men det viktiga är verkligen att leva nu, jag tror att det är så för alla.”

Sommaren 2016 var Fredrik Johansson vår allra första gäst i En podd om cancer. Han hade då fått diagnosen lungcancer tre år tidigare och hade fått veta av sin läkare att det inte fanns någon bot utan endast bromsande behandling. När vi träffade Fredrik den gången levde han fortfarande ett normalt liv och - fantastiskt nog - gör han det fortfarande. I det här avsnittet berättar Fredrik om sitt liv under de senaste fyra åren. Det är ett lite längre avsnitt än vanligt, men vi lovar att det är värt att lyssna på hela vägen.

Medverkande: Fredrik Johansson, patient. Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska.

”Vi har haft patienter som har haft klar nytta, sedan får vi titta på exakt hur många. Det är det vi måste sammanställa och följa upp hos de som nu behandlas. Hur mycket gör immunterapin egentligen? Vi kommer genom de sammanställningar vi gör att veta mer under hösten.”

Coronasmittan påverkar sjukvården i högsta grad, och även cancervården påverkas förstås. Det pratas om riskgrupper där hög ålder verkar vara den främsta riskfaktorn, i kombination med underliggande sjukdomar. Hur är det då för våra cancerpatienter? Innebär en cancersjukdom att man har ökad risk att drabbas? Hur farligt är det att bli smittad under en pågående behandling med cellgifter?

Frågorna är många och erfarenheterna är än så länge begränsade. I det nya avsnittet av En podd om cancer träffar vi Hans Hagberg, som är docent och överläkare på onkologen på Akademiska sjukhuset, för att reda ut en del av de funderingar man kan ha som cancerpatient.

”Det är ofta de enkla sakerna som hjälper mest”

- Vi vill ju trösta, men många gånger kan vi inte trösta. Det blev en väldigt tidig erfarenhet här på sjukhuset att det var så svårt eller hemskt det jag mötte, så jag tänkte ”här finns ingen tröst”. Men då vände jag på det och sa att det kan bli till tröst, det jag gör, om det infinner sig lite senare hos den här människan. Och då började jag tidigt fundera på vad som blir till tröst. Och det är ofta väldigt enkla saker; omsorgen, att man inte blir ensam, att de som vårdar visar respekt och varsamhet.

Det säger Lars Björklund, som redan 1979 började arbeta som sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset och sedan har verkat här under en stor del av sitt yrkesliv. Genom åren har han mött många patienter och anhöriga i behov av stöd och tröst. Men hur gör man för att trösta den som inte har något hopp om att bli frisk? En hel del av svaret ligger i vad man inte ska göra.

Medverkande:
Lars Björklund, sjukhuspräst
Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska