Hur används skattepengarna i Sverige och var kommer de från egentligen? I det här avsnittet pratar vi om detta med Johanna Jeansson, kanslichef och grundare av Kunskapsverket. I två nyligen publicerade rapporter går Kunskapsverket igenom det offentliga Sveriges intäkter och utgifter. Grundligt, men överskådligt och pedagogiskt, har de sammanställt alla skattepengar som kommer in till kommuner, regioner och staten. Sedan har de också kartlagt och kategoriserat vilka offentliga verksamheter som kostar mest och hur detta har förändrats över tid. Många spännande insikter finns såväl i rapporterna som i denna diskussion med Johanna där vi går igenom de gemensamma resurser som kommer från oss alla.

Musik i avsnittet:
Keb Mo’ – Government cheese

Debatten går varm om den svenska skulden och om det är dags för svenska staten att låna till vissa utgifter. Detta avsnitt av gästas av en av Sveriges mest namnkunniga nationalekonomer, Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN. Vi får en ordentlig genomgång av svenska statsskuldens utveckling sedan 90-talet och hur vi gick från ett av västvärldens mest skuldsatta länder till ett av de med absolut starkast offentliga finanser. Lars, som är ständigt aktiv i debatten, ger sin syn på vilka alternativ Sverige nu står inför. Finns det en investeringsskuld och hur mycket har vi råd att öka den offentliga skuldsättningen för att göra något åt den och hur borde i så fall politiken begränsas för att inte åter hamna i situationen på 90-talet? Finns det till och med en gratislunch på bordet?

Musik i avsnittet:
Motormännen – Dagslåneräntan

Som vana lyssnare av Kreditvärden nog redan vet kommer snart ännu mer välfärd behöva produceras med mindre resurser. Kanske behövs ett paradigmskifte i finansieringen av delar av det offentliga åtagandet, utöver produktivitetsökningar och effektivisering, för att klara detta. I det här avsnittet möter vi Jenny Carenco, partner på Utfallsfonden, och Karolina Skog, finansieringsstrateg vid Sveriges Stadsmissioner, och diskuterar så kallad utfallslänkad finansiering. Tänk om resurstilldelningen fokuserade på att lösa ett specifikt mål, till exempel minskad hemlöshet, istället för att fokusera på aktiviteter som ska genomföras. Utfallsfonden är pionjärer för detta i Sverige och samarbetar bland annat med stadsmissionerna. Vi går in på hur detta kan funka i praktiken, varför det inte sjösatts tidigare och på en del andra strukturella utmaningar i svensk offentlig verksamhet samt bostadsmarknaden.

Musik i avsnittet:
Herb Alpert – So what’s new
José James – Lean on me

I år spår Boverket att 17 500 nya bostäder påbörjas, att jämföra med 56 700 under 2022 och det bedömda årliga behovet om 67 000 nya bostäder fram till 2030. Det är alltså en kris i bostadsbyggandet och det syns också på konjunkturstatistiken där byggsektorn är en av de främsta bidragen till den negativa tillväxten. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, ger sin syn på hur utdragen byggdippen blir. Lennart pratar om sju svåra år, men vad skulle krävas för att det ska vända snabbare? Det efterfrågas politiska lösningar, men varför ska just byggsektorn få särskilt stöd? Dessutom avhandlas ett helt gäng relaterade frågor – konsekvenserna av nyindustrialiseringen i norra Sverige, kriminaliteten i byggsektorn, med mera.

Musik i avsnittet:
Eilert Pilarm – It’s now or never

Tidigare avsnitt med Weiss:
154: Kollaps för bostadsbyggandet
139: Två svåra år
134: Alla fuskar
84: Bostadspolitik 2.0
83: Sämst i klassen?

I förra avsnittet konstaterade vi 2024 kan bli ett sinnessjukt spännande år. Året har på hemmaplan börjat med en omfattande diskussion om beredskap och risken för krig. Är det något som verkligen ligger i farans riktning och vad innebär det för oss i Sverige? Det finns också många andra icke-finansiella risker som finns mer eller mindre långt bort, men vilka är de och vilka är det viktigast att hålla koll på? I detta avsnitt gästas vi av Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan, som konstaterar att det finns många trender i världen som pekar på en mer turbulent och svår framtid. Vi benar ut dem med hjälp av Tomas och delvis även med utgångspunkt i World Economic Forums senaste Global Risks Report.

Musik i avsnittet:
Soggy Bottom Boys – I am a Man of Constant Sorrows

Tyvärr är det lite brusigt ljud i några sekunder cirka sex minuter in i avsnittet, men det går över efter en kort stund, vi lovar!

Med 2023 snart i backspegeln kan vi konstatera att det sannerligen var inflationsbekämpningens år. Centralbanker har i tandem höjt styrräntor och rullat tillbaka tidigare okonventionella åtgärder för att stoppa bredare prisökningar. Den stora frågan har varit om de kommer lyckas utan att slunga världens ekonomier in i alltför djup lågkonjunktur. Här på slutet verkar dock marknaderna mycket tydligt bestämt sig för att mjuklandningen är här och att 2024 blir ett år med fallande räntor.

Med oss i detta avsnitt har vi Roger Josefsson, head of research på Nordkinn Asset Management, som hjälper oss att analysera året som varit och blicka in i nästa. Är inflationen verkligen över? Vad händer med finanspolitiken efter valet i USA och när inflationsspöket dragit sig tillbaka? Har COP28 pekat ut riktningen för klimatarbetet eller istället skapat osäkerhet om vägen framåt? Frågorna är många och svaren desto fler i årets sista poddavsnitt!

Musik i avsnittet:
Keb’ Mo’ – More for your money

Finns det någon infrastruktur som är viktigare än kreditmarknaden? Möjligen skulle det kunna vara det som är en förutsättning för livet självt – vatten. I det här avsnittet ger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, en överblick på svensk vatten- och avloppsinfrastruktur. Men vi djupdyker också i vattensektorns enorma investeringsbehov (560 miljarder kronor!) under kommande år, hur investeringarna kan finansieras och hur investeringstakten hittills har klarat av de stora behoven. För kommunsektorn är detta alltså en mycket stor del av det lånebehov som man står inför. Vi hinner också med några andra utmaningar inom vattensektorn som EU-lagstiftning och klimatförändringarnas effekter.

Musik i avsnittet:
Povel Ramel – Bara vanligt vatten
Elvis Presley – I Washed My Hands in Muddy Water

Bild från Svenskt Vatten

På finansmarknaden ökas ambitionerna för att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle och arbetet börjar breddas från klimatomställningen till andra aspekter av miljömässig hållbarhet. I det här avsnittet gästas vi av Mårten Karlsson, expert på biologisk mångfald, som förklarar vad just begreppet biologisk mångfald egentligen innebär. Mångfalden av arter och livsformer, som är själva grunden till ett fungerande system som vi människor också är beroende av på många sätt. Mårten berättar om hur biologisk mångfald säkras och hur det påverkar annat i naturen. Men klarar vi att ställa om till ett utsläppsfritt samhälle och samtidigt värna biologisk mångfald? Framför allt, vad är marknadens och finansbranschens roll i dessa omställningsprocesser? Kort sagt, i detta avsnitt blir det tipping points, TNFD, CSRD, miljöbalk, dasgupta review och både bin och humlor.

Musik i avsnittet:
M.A. Numminen – Att cykla är nödvändigt

Det är mycket i nyhetsflödet om välfärdens kostnadsutmaningar. Det talas om skattehöjningar, underskott och nedskäringar. Men hur hänger det ihop med kommunsektorns finansiella ställning överlag? Är det så illa som det låter och vad ligger bakom de dramatiska rubrikerna? Vi får besök av Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, som berättar om vad som har hänt, hur kommuner och regioner försöker lösa situationen och vad regeringen gör åt saken. Vi har även en lite mer långsiktig diskussion om kommunernas ansvar för exempelvis den industriella omställningen i norr och vilka demografiska utmaningar kommuner och regioner står inför.

Klipp i avsnittet:
Ekonomiekot Extra – Pensionssmockan som slår mot din vård

Musik i avsnittet:
The Pointer Sisters – Yes we can can

Foto: SKR, pressfoto

Vi lever i en säkerhetspolitiskt mycket svårare tid än på länge. Även generellt spelar geopolitiken, alltså relationen mellan länder med utgångspunkt i geografi, en större roll på flera fronter – exempelvis utvecklingen av global handel och flöden på finansmarknaden. I det här avsnittet besöks vi av Henrik Carlsen vid SEI och Mistra Geopolitics för att lära oss mer om geopolitik och särskilt interaktionen med klimat- och miljöförändringar. Hur påverkar klimatförändringarna geopolitikens förutsättningar och tvärtom? Vad blir Sveriges roll i allt detta? Särskilt spännande blir det när Henrik beskriver sin syn på Rysslands strategiska mål med den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Musik i avsnittet:
Björn Skifs – Ni som kan ro

Har centralbankerna lyckats med sin kamp mot inflationen och kan vi därmed skönja en ljusning framöver, med lägre räntor och en kort och mild lågkonjunktur? Eller står vi inför en ytterligare omgång med stramare penningpolitik och tuffa tider för både hushåll och företag? Åter befinner vi oss vid oss alltså vid ett vägskäl.

Men hur mycket av den senaste tidens makroekonomiska utveckling är egentligen konjunktursvängningar och hur mycket är effekter av en strukturell förändring i ekonomin till följd av såväl pandemin som klimatpolitik? Hur påverkas egentligen räntorna av att centralbankerna skalar ner sina balansräkningar – en åtstramning som inte pratas lika mycket om som de stigande styrräntorna. Och är svenska kronan undervärderad? Allt detta och lite till pratar vi i om i detta avsnitt med Roger Josefsson, head of research på Nordkinn.

Musik i avsnittet:
Norah Jones – Sinkin’ Soon