Ett stort kålhuvud fick henne att stanna till i scrollandet på Instagram, och hon bestämde där och då att odling skulle bli den hobby som hon saknade. Hon skulle inte bara odla fram ett likadant kålhuvud, utan så mycket grönsaker att den fem personer stora familjen slapp köpa. Det blev dock ännu mycket mer än så, och här berättar Malin Lingnert hur hon började sälja av skörden – direkt från jord till kund i familjens villaträdgård i Göteborg – och hur hobbyn nu blivit till jobb i egna företaget Backa köksträdgård. Hör vilken stor potential för matproduktion som finns i en vanlig villaträdgård, om det pedagogiska i att välkomna kunder till odlingen, och hur Malin gått ner mer och mer i tid på sitt jobb som kommunikatör till förmån för arbetet som småskalig grönsaksbonde. Hör också hur hon nu, vid sidan av trädgårdsodlingen, börjat väcka liv i en bit jordbruksmark i stadens utkant, om utmaningar med att skala upp odlingen, och hur hon tillsammans med andra odlare vill skapa en ny stadsnära samlingsplats för hållbar matproduktion. Intervjun är inspelad den 21 juli, vid Malins nya odling i Skogome i Göteborg.

Jobbet som klimatstrateg på Vattenfall gav dystra insikter och en känsla av hopplöshet, och han hoppade av karriären som ingenjör för att istället möta klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald med konkret handling. Inspirerad av naturliga ekosystem och barndomens frukt- och nötlandskap utanför Frankfurt, är han nu medskapare till flera odlingar med perenna ätliga växter, och här berättar Philipp Weiss – en av författarna till Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården – hur skogen kan vara förebild för hållbar matproduktion, liksom om hans egen skogsträdgård Puttmyra i Stjärnsund i Dalarna. Hör hur han och partnern Rebecka planterat mer än 200 arter av frukt, bär och nötter och ännu många fler olika sorter, om den hemliga plantskolan där de säljer träd och buskar anpassade till nordligt klimat, och hur de odlar sådant som egentligen inte ska funka i zon 5 – bland annat mispel och aprikoser. Hör också om en plats där det regnar valnötter och kastanjer från ovan, vad Philipp lagar av ekollon, och hur Stjärnsundstrakten håller på att bli ett perent ätligt landskap. Dessutom får du veta vilken nöt som är värd att vänta på i 30 år. Intervjun är inspelad på länk den 14 september.

Hur såg trädgårdar ut under medeltiden i det som idag är Sverige? Och vad kan vi ens veta när det gäller en period som tog slut för 500 år sedan? Trädgårdsarkeologen Anna Andreasson Sjögren, aktuell som medförfattare till första delen av bokserien Svensk trädgårdshistoria, arbetar med en avhandling om medeltida trädgårdar och ger här sin syn på vad utgrävningar av jordlager, uråldriga kärnor, och knapphändiga skriftliga källor kan säga om perioden som pågick från omkring 1000–1520 e.Kr. Hör hur tvärvetenskaplig forskning och nya arkeologiska metoder ställer delar av den tidigare historieskrivningen på ända, att munkar och klosterträdgårdar nog inte spelat den roll som man tidigare trott, och varför trädgårdar borde vara en självklar del i historisk forskning. Hör också hur Anna genom POM varit med och räddat gamla sorter från utrotning, om restaureringen av 1930-talsträdgården Kvarndala, och hur även Annas egen trädgård vid stugan utanför Varberg rymmer en mängd historier och band till människor. Dessutom får du tips på hur du kan föröka sorter som redan finns i en trädgård istället för att köpa nytt. Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Helsingborg den 12 april.

Ett myller av liv och snillrika samarbeten som till stor del utspelar sig utanför våra synfält men som vi är beroende av för vår existens. I det här avsnittet studerar vi jorden och några av dess viktigaste invånare tillsammans med Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet, som ägnat flera decennier åt att forska om i synnerhet mykorrhizasvampars liv och leverne. Hör hur svamparna en gång i tiden hjälpte växterna att ta steget upp på land, om byteshandeln som pågår mellan mykorrhizasvampar och växter, och vad som gynnar – och missgynnar – mykorrhiza. Hör också om jordens olika beståndsdelar, om en viktig anledning att undvika ”jord” som säljs på påse, och hur vi är beroende av myllan för vår matförsörjning samtidigt som vi på många sätt förstör den med dagens jordbruk. Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Lund den 15 mars.

Mitt i ett villaområde i Mariefred finns en trädgård där det odlas ätbart på nästan varje liten plätt, men där vare sig konst- eller djurgödsel kommer innanför grinden. Trädgården tillhör Ulla Troëng och hennes familj, och här berättar Ulla, som på 70-talet var med och grundade Sveriges veganförening, hur hon blev såväl vegan som veganodlare innan hon ens visste att begreppen existerade. Hör hur mycket mat som faktiskt går att få fram på en 900 kvadrats villatomt, hur Ulla samlar all näring som odlingarna behöver i den närmsta omgivningen, och om grödor som nästan odlar sig själva. Hör också hur allt du behöver för att odla går att hitta helt gratis, om mer och mindre väntade saker som Ulla plockar i naturen, och om att aldrig sluta experimentera för att lära sig nytt. Och vet du inte vad jostabär och saskatoon är så får du veta det nu. Intervjun är inspelad den 15 februari.

De trädgårdar som skapades i det persiska riket kom att bli tongivande inom trädgårdsarkitekturen, och en designförebild tros vara den trädgård som kejsar Cyrus den store lät anlägga omkring 550 f.Kr. vid sitt palats i Pasargadae i nuvarande Iran. Forskaren och filmproducenten Viveca Mellegård, aktuell med essän Troubled Paradise: The Persian Garden in Post-Islamic Revolution Iran, berättar här om huvuddragen i den persiska trädgårdskonsten, men också om den första trädgården i hennes eget liv – den muromgärdade och trygga oas i Teheran där hon lekte som barn. Hör om 3000 år gamla kanalsystem, hur den persiska trädgården kommunicerar med alla våra sinnen, och om länkarna till islam, zoroastrism och bilden av paradiset. Hör också hur trädgården kan utgöra skydd – både mot ett tufft klimat och en tuff regim, hur skyskrapor tagit över trädgårdarna i Vivecas barndomskvarter, och hur hon idag jobbar för att få stadsplanerare att förstå värdet av biologisk mångfald. Dessutom får vi veta hur växten jatropha kan användas till bränsle – utan att konkurrera med matproduktion. Intervjun spelades in den 29 september på Tranholmen utanför Stockholm.

På sitt över 50 hektar stora jordbruk i Syrien odlade de vete, kikärtor, linser och oliver. Men så kom kriget. Här berättar Abdulhakim Alzoubi hur han och hans föräldrar och syskon blev tvungna att lämna jorden som släkten brukat i generationer, men också hur de i sitt nya hemland Sverige tagit sig an igenvuxen åkermark och på bara ett par år byggt upp ett nytt jordbruk – Alzoubi Farm i Olofstorp utanför Göteborg. Hör hur de skapat en Krav-certifierad småskalig grönsaksodling på platsen som legat i träda i ett halvt sekel, hur odlingen rymmer allt från kål till melon, och hur de säljer sin skörd genom rekoringar, ekobutiker och självplock på gården. Hör också om minnena från olivskörden i Syrien, hur även Hakim och hans familj höll på att drunkna på flyktvägen som kostat tiotusentals människor livet, och om planen på att utöka odlingen och anställa människor som har svårt att få jobb i Sverige. Intervjun är inspelad den 28 augusti på Alzoubi Farm i Olofstorp.

Hon längtade efter ett liv på landet, och flyttade till västgötska Uddebo – en sovande avfolkningsbygd där hus stod tomma efter att textilindustrin lagts ned. Idag, sex år senare, har hon varit med och återuppväckt orten genom att starta både gemensamhetsodling och ett kommersiellt mikrojordbruk, och här berättar Ellen Rönnblad hur hon och hennes partner Johannes förser boende i trakten med grönsaker odlade med ekologiska metoder. Hör hur deras lilla jordbruk kontrasterar mot den intilliggande vallåkern, hur odlandet idag blivit ett nio till fem-jobb, och hur de säljer sin skörd genom grönsaksprenumerationer, gårdsbutik och rekoringar. Hör också om den positiva corona-effekt de märkt på försäljningen, hur antalet småbruk i Sverige blivit väldigt många fler på bara några år, och vad mer än odling som fått Uddbo att blomstra. Intervjun spelades in den 29 maj, hemma hos Ellen och Johannes i Uddebo.

Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter. Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage. Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga. Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.