I oktober 1944 stjäl den amerikanske piloten löjtnant Martin J Monti en P38 Lightning från en amerikansk flygbas i Italien och försvinner. Efter krigsslutet i maj 1945 dyker han upp utanför Milano i en SS-uniform och påstår att han blivit nedskjuten, hamnat i krigsfångeläger, rymt och anslutit sig till partisanerna. Det är den historien han håller fast vid fram tills nya mycket mer skakande uppgifter dyker upp.

Nu är förberedelserna inför räden i sitt slutskede och till slut kommer soldaterna iväg ombord på Whitley-plan den 27 februari 1942 i riktning mot franska kusten och den tyska radaranläggningen.

En av andra världskrigets fräckaste räder när brittiska fallskärmsjägare helt enkelt anfaller och snor vitala delar av en ny tysk radaranläggning på franska kanalkusten.

En kavalleriskvadron från 1st Infantry Division är nu på väg mot flygfältet i Safwan för att säkra det inför fredsförhandlingarna. De har inga underrättelser om läget på flygfältet och det är inte förrän de når fram som de 
inser att flygfältet är i högsta grad försvarat av irakiska pansarförband.

När det blev eldupphör i Gulfkriget 1991 skulle amerikanska och irakiska representanter förhandla fram ett fredsfördrag. Flera olika platser diskuterades på högsta nivå bland de amerikanska officerarna med general Schwarzkopf i spetsen. Till slut enas de om flygfältet utanför den lilla staden Safwan söder om Basra. De var övertygade om att det området hölls av amerikanska 1:a infanteridivisionen. Divisionen får ordern att färdigställa flygfältet för att ta emot höga potentater. 1:a infanteridivisionens chef blir tvungen att meddela att de aldrig fått order att ta Safwan med tillhörande flygfält, utan gjort halt några mil söder om staden. Istället för att general Schwarzkopf backar på beslutet och istället väljer en ny plats, ger han divisionen order om att ta flygfältet, men utan stridigheter för att inte riskera vapenvilan. Problemet är att flygfältet hålls av en irakisk pansarbrigad från Republikanska Gardet som fått order att hålla flygfältet till varje pris.

Bara några dagar efter att operation Barbarossa inletts tvingas general Pavlov att lämna sin post den 1 juli 1941. Den 4 juli grips general Pavlov och flera höga officerare anklagade för förräderi med mera. Den 22 juli fälls Pavlov i domstol och avrättas samma dag. På 50-talet under Nikita Chrustjev förändras synen på general Pavlov från skyldig till att ha blivit utsedd till syndabock av Stalin. Den nutida regimen i Ryssland håller just nu på att skriva om historien och vill nu ha det till att Stalin nog hade rätt, eftersom de har upphävt de friande domarna för de som föll offer för Stalins terror. 

När operation Barbarossa inleds 22 juni 1941 bryter tyska styrkor igenom den glesa och bristfälliga sovjetiska försvarslinjen. Första dagen förstörs 738 sovjetiska flygplan, varav 528 förlorades på marken. Redan på kvällen den 22 juni begår general Kopts, chefen för de sovjetiska flygstyrkorna på västfronten, självmord.  

Fram till Operation Barbarossa inleddes i juni 1941 fanns alla varningstecken sedan länge om en förestående invasion, något som Stalin viftade bort. Ett tvivel som även spred sig bland de höga officerarna i röda armén. Men arméledningen var i och för sig inställda på att det vid någon tidpunkt skulle ske en tysk invasion, men de hade inte förutspått att den skulle ske så snart.

Pavlovs karriär gick bra i Röda Armén. Han deltog bland annat i spanska inbördeskriget och befordrades snabbt. Vid tyska invasionen av Sovjet 1941 för general Pavlov befälet över en armégrupp. Hans förband kastas snabbt in i striderna för att stoppa den tyska offensiven.

För första gången på tre år besöker Olha Lundgren sin hemstad Lutsk i nordvästra Ukraina. Hon berättar om en stad, men framför allt människor, som förändrats av kriget. Olha är förläggare och bibliotekarie och bor sedan över 20 år med sin familj i Malmö. 

Under Vietnamkriget samlas några amerikanska soldater från 1st Air Cavalry en kväll på en bas i Sydvietnam 1970 och tillsammans skriver de texten till sången Napalm sticks to kids. Den fick stor spridning via stenciler och kassetter bland de amerikanska soldaterna i Sydvietnam och nämns i tidningsreportage och citeras till och med i amerikanska senaten. 1972 spelas sången in av en grupp amerikanska soldater som engagerat sig i fredsrörelsen på en flygbas i Idaho.