Denna lite märkliga och bortglömda episod från 1800-talet handlar om när det nyfrälsta Englands anglikanska protestanter efter tolkningar av bibeln försökte få judarna i världen att bli kristna. Dessutom behövde både den turkiske sultanen och judarna bearbetas för att få dem till det gamla Israel, först då kunde den bibliska profetian slå in och Jesus återvända till jorden. Idén är alltjämt levande i USA, men det anglikanska försöket att omvända judarna rann efterhand ut i sanden. Men idéerna bidrog till Storbritanniens intresse och stöd för den judiska befolkningens återkomst till Palestina.

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världshistoriens mest kända krigsfotograf hette Robert Capa. Välj om du vill lägga på ett brett amerikanskt cääppää eller säga ”kappa” som vore det ett höstplagg du pratar om. Vi gör bäggedera i avsnittet. Han föddes… på 1930-talet när två unga judiska fotografer i Paris: Endre Friedmann och Gerda Pohorylle hittade på honom.

Så kan livet bli. Om man syr upp en ny och spännande kostym kan man växa in i den. Vilket är vad som sker när Endre Friedmann blir Robert Capa. Han fotograferade fem krig – från spanska inbördeskriget till Vietnamkriget. Mest känd blev han för sina odödliga foton från landstigningen vid Normandie.

Capa levde livet som en film i vilket han hade huvudrollen. Festerna var många, flickvännerna var världskändisar och Ernest Hemingway gjorde gästspel som skruvad fadersfigur. Och som i alla bra filmer kunde han tangera gränserna för vad som egentligen var sant eller inte.

Det är huvudtemat i vårt avsnitt om Capa. Myterna.

Nu åker vi!

—

Läslista:

• Capa, Robert, Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin, Bonnier, Stockholm, 2007
• Hersey, John ”The man who invented himself” 47 magazine 1947
• Wiberg, Jacob ”Krigsfotografen Robert Capa” Populär historia 6/2010
• Bergman, Ingrid & Burgess, Alan, Mitt liv, [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2015

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är i romarriket under första århundradet f.kr. Vi går till den store retorikerns stund i det politiska rampljuset, då Cicero som konsul avvärjer ett konspiratoriskt kuppförsök...vad det verkar. Avsnittet är inspelat 2018

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns många snillrika uppfinningar i vår värld som vi tar för givet, och väldigt många av dem är väldigt gamla. Många har sitt ursprung i det stora landet i öster, i Kinas uråldriga historia har så mycket mer hunnit hända än hos oss andra, så det är inte konstigt att de fick ett försprång. I det här avsnittet tar vi förutom de klassiska "4 stora" - kompassen, pappret, boktryckarkonsten och krutet också upp siden. Vi lämnar allt från sedlar till porslin, alkohol, paraplyer, menyer och gafflar utanför denna gång.

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet vänder vi blicken västerut. Hur gick det till när en listen kust- och fjällnation som mest handlade med fisk blev en stor oljemakt?

Vi berättar om den irakiske migranten som utbildade ett helt departement, om de dramatiska fynden, om den norska riksdagens och regeringens målmedvetna kamp för att "förnorska" oljan samt om kursändringen på 1990-talet.

Det är spännande grejer detta!

——

Läslista:

Smith-Solbakken, Marie ”Norsk oljehistoria” Stor norsk encyklopedi  2023

Petterson, Torbjörn ”Doldisen Farouk Al-Kasim är hjärnan bakom norska oljeundret” Dagens Nyheter 2019

Yergin, Daniel The Prize [ny utg] 2009

Sejersted, Francis, Socialdemokratins tidsålder: Sverige och Norge under 1900-talet, 2005

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På målningen som är avsnittets omslagsbild ser vi en trött men lycklig Carl Gustaf Tessin bland sina papper, böcker och kartor. Han är svensk ambassadör i Paris, kanske har ingen människa någonsin passat bättre för ett jobb. Han kan symbolisera hur influerat Sverige var av Frankrike under 1700-talet. Avsnitt 256 är från 2019 och passar bra in i den våg av franskhet som vi är har släppt loss senaste månaden.

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en gång för länge sedan, då våra förfäder knäckte hur man kunde hantera elementet eld. Detta gav oss ett oåterkalleligt försprång mot andra arter och förändrade hela vår evolution och efterhand även planetens utseende. I det här avsnittet avhandlar vi den mest avgörande relationsförändringen i människans långa förhistoria, relationen med elden. Och i slutet blir det brandflygplan också! Vad sägs om Canadair CL-215 som kan tanka över 2500 liter på 10 sekunder över vattnet!? Men också den resan började med att någon en gång tog en glödande pinne.

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år är det 100 år sedan det nya mediet radio släpptes loss i etern till allmänhetens fröjd. Vem som skulle äga och driva verksamheten var inte självklart, tidningarna som också delvis var ägare uppfattade konkurrenshotet. Om allt detta och om den tidiga radions "one man-show" i form av Sven Jerring handlar detta avsnitt från 2021.

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paris har väl alltid varit Paris? Jo, förvisso har staden sedan de romerska kejsarnas tid legat där mitt i Europa och sett viktig ut. Men det Paris där Solkungen huserade eller där hans efterföljare hamnade i giljotinen var en förvuxen medeltida soptipp. Underbar och kaotisk. Levande och motbjudande. Gammal.

Att Paris fick sin moderna skepnad har vi två män att tacka: den enväldige kejsaren Napoleon III och hans drivne tjänsteman Georges-Eugène Haussmann. Boulevarder, parker, hus, operor och kloaker anlades i en takt som nog aldrig sedan dess har överträffats. På 15 år blev staden större, öppnare och stramare.

Det ligger nära till hans att tänka på efterkrigstidens omstöpning av de svenska orterna. Rivningen av Klarakvarteren och byggandet av stora gråa Domus-hus. Men inte ens svenska socialdemokrater man mäta sig mot haussmannifieringen av Paris.

Alla ska till Paris! Mycket nöje.

——

Läslista:

• Christiansen, Rupert, Ljusets stad: hur det moderna Paris skapades, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, 2019

• Wilson, Ben, Metropolis: historien om mänsklighetens största triumf, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021

• Steinick, Karl ”Visionär gav oss älskat Paris” Svenska Dagbladet 2009-03-27

• Schneider, Wolf, "Det började i Babylon", 1960

• Lans, Karl ”Medeltidens Paris – Europas huvudstad” Populär historia 4/2008

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu blir det en rafflande episod vilken går att betrakta som en enastående märklig bedrägerihärva, eller som en bakomliggande faktor till franska revolutionen och demokratins genombrott. Egendomlig och underhållande är den i allafall. Affären innehåller ett diamanthalsband för många tiotals miljoner och några bedragare som lyckades lura en stackars bekräftelsetörstande kardinal att han blivit bundis med drottningen, som egentligen avskydde honom. I den vevan kommer halsbandet in i bilden, och drottningens image inför folket tar allvarlig skada.

Läslista:

“Marie Antoinette” - Antonia Frasier

“Axel von Fersen och drottning Marie- Antoinette” - Margareta Beckman

“Vad hände egentligen?”

“Kungliga skandaler genom historien” - tidsskrift

Världens historia 4/2010

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?

Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.

—-

Läslista

Massor med artiklar från Institutet för språk och folkminne

”Man är vad man heter” Charlotte Hagström

”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson

”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023

”De naturliga efternamnen” ScB

”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002

Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.