I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg utifrån några av artiklarna i årets sista nummer av tidskriften Signum. Det handlar bland annat om CS Lewis kristet präglade författarskap, utifrån en artikel av Elisabeth Sandlund. Även en artikel om heavy metal och subkulturernas död, utifrån en text av Johan Eddebo om Hartmut Rosas bok ”Monstervrål och änglasång”, diskuteras. I numrets krönika nyanserar Joel Halldorf debatten kring kristendomens påstådda återkomst. Och hur är det egentligen med änglarna, har de vingar? Svaret ges i Tomas Orylskis text om änglar hos Thomas av Aquino.

Den amerikanske teologen Stanley Hauerwas sade en gång att den kristna etiken kan kokas ner till ett enda bud: Ljug inte. Men vad innebär det egentligen att leva ett liv i sanning? Är det verkligen möjligt att inte ljuga? Om inte annat för sig själv? Kan vi verkligen överleva utan våra livslögner? Finns det inte ett värde i de kreativa lögner som konsten och litteraturen erbjuder oss? Och hur kunde Jesus egentligen uppstå från de döda? Hade det med hans sannhet att göra? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med teologen Patrik Hagman om i det här avsnittet. Betoningen på att tala och leva sant går som en röd tråd genom mycket av det som Hagman skrivit. Lögnen och det falska, menar Hagman, saknar beständighet. Men när vi lever i sannhet, då tar vi del av det eviga.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet utgår från katolska kyrkans bruk av och vördnad för reliker, alltså kvarlevor från helgon. Men samtalet vidgar sig till att också handla om kroppens och materialitetens betydelse, om modernitetens dödsskräck och om den tidskollaps som uppstår i mötet med reliker. Det handlar om den heliga Birgittas arm, Petrus skjorta och Nietzsches dödsmask. Deltar i samtalet gör jesuitpater Dominik Terstriep och filosofiprofessor Hans Ruin. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

Det här avsnittet kretsar, precis som det aktuella numret av tidskriften Signum, kring den nyligen bortgångne skotsk-amerikanske filosofen Alasdair MacIntyre. MacIntyre är mest känd för sin bok ”After Virtue” (1981) och för sina bidrag till dygdetiken. Men i det här avsnittet ger Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, en överblick över hela MacIntyres verksamhet som filosof. Ett tänkande liv som präglats av många omvärderingar och som rört sig från marxistisk teori till delfiners sociala liv.

Poul Perris gjorde sig först känd som karismatisk och utlevande frontfigur i bandet The Facer på slutet av 90-talet. De senaste decennierna har han dock främst ägnat sig åt sin psykoterapeutiska verksamhet, som utbildare, handledare och terapeut. Just nu är han aktuell med boken ”Det existentiella grundvillkoret. Jaget, viet och tillvaron”. En personlig essä i vilken Poul går i dialog med religion, filosofi och litteratur för att söka sig fram mot en universell sanning att hålla i handen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Poul Perris om hans livsresa, om inflytandet som Hermann Hesse haft i båda deras liv, om Bibeln och Jesus, om den helighet som finns i den mänskliga sårbarheten, och om den kanske största existentiella frågan av alla: Vad händer egentligen när vi dör?

Bruce Springsteen är just nu dubbelt aktuell. På biograferna går ”Deliver me from nowhere” upp i dagarna. En spelfilm, med Jeremy Allen White i rollen som Bruce, som handlar om tillblivelsen av Springsteens mästerverk ”Nebraska”. Och just det albumet släpps samtidigt i en ambitiös nyutgåva. Häromveckan gick också Springsteen-dagen av stapeln i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Betlehemskyrkan, studieförbundet Bilda och föreningen Valv. Och det är från den heldagen som inslagen i det här avsnittet är hämtade. Först få vi ta del av ett föredrag av John Sjögren, om ”Springsteen och Bibeln”. Springsteens rocklyrik är ju sprängfylld av bibliska bilder och hela hans konstnärskap är djupt präglat av hans katolska uppfostran. Efter föredraget följer ett samtal mellan John Sjögren, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och prästen Cecilia Nyholm. Samtalet har rubriken ”Profeten Bruce”. Ett samtal som väver samman Springsteen som politisk och religiös röst.

I det nya numret av tidskriften Signum skriver jesuitpater Fredrik Heiding om den uppmärksammade och uppskattade dokumentärfilmen Nunnan – 25 år i kloster som skildrar karmelitsystern Maria av Bebådelsen och hennes familj. Vad är det med filmen som tilltalar så många? Strömmar publiken till biograferna för att de i själva verket har en hemlig önskan att själva leva mer kontemplativa och klosterliknande liv? Kan ett liv i relation till auktoritet och tradition bli extra attraktivt i en tid präglad av individualism och självförverkligande? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med Fredrik Heiding om i detta avsnitt.

Är det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade. Hur påverkar egentligen denna hyperuppkopplade tillvaro vår perceptionsförmåga, vår uppmärksamhet och våra inre, andliga, liv? Har vi i smartmobilernas och distraktionernas tidevarv förlorat förmågan att ha tråkigt? Vad händer egentligen med vår upplevelse av verkligheten när våra blickar alltmer smalnar av och ner i mobilerna? Är det vår sinnesfrid som rent av står på spel? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med författaren och poeten Jonas Gren om i detta avsnitt. Jonas, som lever en stor del av sitt liv utan uppkoppling, är aktuell med boken ”Ingen surf. Handbok i nedkoppling” i vilken han utforskar möjligheten till en friare, mer harmonisk och mindre uppkopplad tillvaro.

I sin nya roman ”Svanhopp. Roman om en död far” skriver författaren och konstkritikern Sebastian Johans om sorgen efter en för tidigt bortgången pappa. En lika älsk- som ömkansvärd person som missbrukar det mesta som kommer i hans väg – alkohol, mediciner, mat. Ändå väljer sonen att gå i faderns fotspår. Likt pappan söker sig även sonen till konstens och litteraturens rika världar. Men där pappans litterära ambitioner slutar i smärtsamma misslyckanden, förverkligar sonen det som fadern aldrig riktigt vågade leva ut och satsa på. Vad ligger egentligen bakom denna drivkraft att hela våra föräldrars sår, rädda våra fäder? Hur bär man sorgen efter en älskad förälder genom livet? Går det att leva utan en faders kärlek? Det är några av de frågor som det här samtalet kretsar kring.

Det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer, tar ett stort och brett grepp om den omdiskuterade läskrisen. Numret innehåller texter av bland andra Jonas Gren, Kristoffer Leandoer och påven Franciskus. Gäst i det här avsnittet är Fredrik Sixtensson, fil. dr i grekiska och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som bidragit med en intressant text i numret. I sin artikel vänder Sixtensson på problematiken. Han frågar sig: Har läsningen historiskt verkligen varit människan till gagn? Har vi förlorat något genom att vara läsande och skrivande varelser? Och på vilket sätt är skriftspråket ett nationalistiskt projekt?

I sin nya roman ”Genom delning” gestaltar Lyra Ekström Lindbäck relationen mellan tvillingsystrarna Cilla och Clara. En spricka uppstår i relationen när Clara tillkännager att hon tänker skaffa barn. Det blir början på ett drama som ställer frågorna om arv och livsval på sin spets. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lyra Ekström Lindbäck utifrån romanen om vår tids stora överideologi: individualismen. Men också om dess motsats: drömmen om att smälta samman med en annan människa; om tvillingskapets särskilda dynamik och om havande- och moderskapets existentiella svindel.