Det är inte guld eller kryptovalutor som utgör järnvägens verkliga valutareserv, utan så klart kapacitet. Den som vakar över detta tågplanens transaktionskonto är Mats Berlin som nu gästar oss för sjätte gången.

Under åren är kapacitet det ämne vi pratat mest om, vilket inte är så konstigt med tanke på vilken hårdvaluta det faktiskt handlar om. När vi nu ser allt fler tecken på att saker och ting går åt rätt håll – trafiken ökar, punktligheten blir bättre och antalet DTT-koder minskar – var det dags att på nytt bjuda in Mats Berlin.

Om införandet av MPK var ett stålbad eller en perfekt storm kan man tvista om, men det har onekligen hänt en del inom Mats fögderi sedan dess. Men vad är det som gjorts för att vässa leveranserna, och hur ser planerna ut för att göra dem än mer skarpa? Finns det kanske dold kapacitet sparat i valven, eller behöver vi bryta ny "krypto-kapacitet" för att kunna hantera all trafik och alla banarbeten? Och vad kommer den nya kapacitetsförordningen innebära för förvaltarna av järnvägens allra ädlaste resurs. När vi dessutom spelade in samma dag som ansökningarna till T27 senast skulle vara inne gick det inte att komma runt några frågor om ansökningsläget.

I tillägg till samtalet med Mats blir det lite reflektion och några korta nyheter innan vi ritar upp tidtabellen och stoppen för våra återstående avsnitt. Och nog är det snarare en fråga om synkronocitet än kapacitet när det visar sig att vi fick vår pratstund med kollega Berlin i rummet Prag då podden faktiskt kommer nå sin slutstation i staden Prag via nattåg till just Berlin. Ni hörde rätt - Järnvägspodden kommer åka tåg!

I årets fjärde avsnitt svarar vi i klassisk järnvägsmiljö upp på inkomna önskemål och bjuder på inte mindre än två perspektiv som vi omedvetet åsidosatt. Med hjälp av Anna Kvist och Nils Paul är dock allt eftersatt nu återtatt.

Vi får erkänna direkt, jämställdheten i denna podd kunde varit bättre. Och troligen borde vi ha haft med fler röster från näringslivet genom åren. Men vi går på huvudspåret "bättre sent än aldrig" och bjuder i vår podds elfte timme in Anna Kvist från Women in Rail och Nils Paul från Svenskt Näringsliv.

Den 9 mars i år arrangerade Women in Rail Sverige sin första konferens. Och det blev en succé! Anna Kvist från WSP ingår i nätverkets interimsstyrelse, och vi ville veta allt om vad Women in Rail är och bakgrunden till hur det startade, var man hämtar inspiration ifrån och så klart vilka frågor man kommer jobba med framöver.

Mer konferensvana tror vi oss veta finns på Svenskt Näringsliv. I denna organisation är Nils Paul efter en tid som sakkunnig hos infrastrukturminister Andreas Carlson nu tillbaka i rollen som infrastrukturexpert. Så hur ser näringslivets bild av järnvägen ut, hur går tankarna kring eftersatt underhåll och satsningar på nya spår.

Med tanke på att det här blev ett rätt långt avsnitt hoppar vi över våra egna reflektioner och nyheter – och överlämnar med varm hand till er lyssnare att dra egna slutsatser kring om Järnvägspodden, så här fem i tolv, lyckas vidga perspektiven.

Om tre veckor är vi tillbaka, då blir det på tema kapacitet!

Det var bara ett år sedan vår gäst började att köra sina egna turer och triangla sig fram mellan våra tre största städer. Lika länge har han också varit en flitig ambassadör för järnvägen i sociala medier.

Det ska sägas direkt att vi genom åren nog borde ha pratat med fler förare. Men sent ska som bekant syndaren vakna, och det här avsnittet tillägnar vi därför helt åt ett förarperspektiv som vi får av Fhilip Skoglunds som vi träffat på Göteborg C.

Det som gjorde oss nyfikna på Fhilip är att han vid sidan av att vara ny i branschen också på många sätt är en ambassadör för järnvägen. Då tänker vi framförallt på de inlägg han gör i sociala medier där han frikostigt delar han med sig av både fakta och förklaringar.

Så hur ser han på yrket? Vilka reaktioner får han på sina inlägg? Vad kännetecknar dialogen med trafikledningen? Vi pratar favorit-lok och sträckor, om anpassad trafikinformation och samspel med ombordpersonal. Andra saker vi kommer in på rör spårspring, utrop och ensamhet. Ni fattar, det finns lite att lyfta på locket till 😊

Utöver samtalet med Fhilip blir det som vanligt några korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, då lovar vi två gäster som är helt andra perspektiv på spåren.

I årets andra avsnittet lyfter vi blicken från järnvägssystem till systemansvar järnväg. Gästar oss gör Tommy Jonsson, en långvägare som inte kunde motstå utmaningen att i systemansvaret namn få ihop järnvägens alla frågor, aktörer och perspektiv.

Ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken. Och kanske är just järnvägssystemets leveransförmåga mer än något annat summan av ett intrikat flöde där många delar och aktörer måste både samverka och samspela. Dessutom i både tid och rum!

För att fånga alla perspektiv, och att få branschens och anläggningens alla kuggar att dra åt samma håll, införde Trafikverket 2025 ett systemansvar för järnvägen. Den som fått och antagit utmaningen att driva arbetet och hitta formerna för en värdebaserad styrning är Tommy Jonsson.

Det blir ett samtal som växlar in på många olika spår. Har införandet av systemansvar gett Tommy några aha-upplevelser trots snart 40 år i järnvägens tjänst? Hur tänker han att vi ska följa upp och mäta effekter, överskuggas arbetet av frågan om eftersatt underhåll och på vilka sätt får vi in kundperspektiven?

Vi har gjort vårt bästa för att rangera och redigera dessa och många andra alla sidospår (säkerhet, punktlighet, trafikinformation mm) till ett 25 minuter långt huvudspår. Som vanligt bjuder vi på också några korta nyheter och reflektioner, och eftersom vi är inne i en final countdown inför vårt sista avsnitt runt juni blir det också en ny walk längs memory lane 😊

I det första avsnittet för året möter vi en gäst vi varit nyfikna på ett tag. För under 2025 syntes denne tf chef för järnvägssystem överallt – i filmer, vid ministerbesök och på kontraktsskrivningar. Det vi fick var inget mindre än ett brandtal.

Det ska sägas direkt att det här blev ett av våra längre samtal, och då har omfattande trimningsåtgärder ändå gjorts i klippningen. Dessutom visade det sig finnas mycket att avhandla såväl innan som efter att bandspelaren slogs på när vi sammanstrålade i Göteborg. Men kanske inte så konstigt med tanke på ämnena?

Så vem är det då vi har som gäst? Robin beskriver sig själv som en underhållare med rötter från Norrbotten. Idag har han dock sin bas i Skåne där han är regionchef på Underhåll. Det senaste året har han haft vad han beskriver som kanske det roligaste jobbet man kan ha inom järnvägen – att vara chef för avdelningen Järnvägssystem. "Ansvarig järnvägssystem" låter kanske skenbart likt "Systemansvar järnväg", men där det sistnämnda har fokus på användning har Järnvägssystem siktet inställt på själva anläggningen och dess mående.

I samtalet kommer vi in på bland annat en ökad operativ förmåga tack vare ny teknik och nya maskiner samt effekter av den nya organisation för banarbetsplanering som träder i kraft 1 februari. Men framför allt pratar vi om 2050 och vägen mot en avbetad underhållsskuld. Det blir ett brandtal om allt från tidplan och ambitionsnivåer, innehåll och brytpunkter, samarbeten och procentsatser...

Men om en resa, den mot 2050, nu verkligen tar fart pekar allt på att en annan - Järnvägspoddens egen - är på väg att gå i mål. Vi tror att vi har i runda slängar sju avsnitt kvar i oss, vilket innebär att denna pod efter tio år och 150 avsnitt når sin slutstation, sitt uppställningsspår, runt midsommar. Vi lovar att göra allt för att hålla fanan högt denna vår sista säsong, och fram till dess vi viker in kepsen fortsätter vi mer än gärna ta emot förslag på både gäster och ämnen.

I årets sista avsnitt tar vi hjälp en för vår podd rookie och en dito veteran för att summera året. I klartext är våra gäster Stefan Gustavsson från Infranord och Linda Thulin på Trafikverket.

Vilket år vi har haft med allt från pansaris på årets första dag till att vi härom veckan, på T26 första dag, faktiskt kunde notera den punktligaste dagen på hela året. Däremellan har det varit invigningar, spadtag, livesändningar, översvämningar – växelfabriker och underhållståg, 200-års jubileum och somrigt blixtrande svarta rubriker. Lägg till rekordmånga framförda tåg så får man nog kort o gott sammanfatta det som en hel del. I vår summering av året kommer vi så klart in på visst av detta digra smörgåsbord, men långt ifrån allt.

Vi startar med en fråga som är hetare än någonsin. Vi syftar så klart på järnvägsunderhållet där frågor om hur, när, på vilket sätt och i vilken omfattning, med vilka metoder etc fått redaktioner att drabbas av varmgång. Tillsammans med Stefan Gustavsson, vd på Infranord, kommer vi in på frågor om trådbyteståg och tvister, om tidplaner och utmaningar både här och nu samt imorgon. Perspektiven blir både utifrån Infranord och branschföreningen FSJ.

Från underhållet går vi till en fråga som nog får sägas vara ändå större. I november godkände medlemsländerna den nya kapacitetsförordningen, samtidigt som kommissionen "spottar" ur sig uppdrag. Att navigera i detta kräver en särskild talang, och en särskild chef. Därför är vi tacksamma för att Linda Thulin kommer tillbaka till oss för att ur ett gränsöverskridande perspektiv summera 2025. Samtalet med Linda börjar ca 33 minuter in i avsnittet

Till slut sammanfattar två något trötta programledare årets poddsäsong med kanske de rörigaste räl-tankarna på länge. Nu väntar som tur är några veckors ledighet från både ordinarie uppdrag och denna tillikauppgift att var tredje vecka bjuda er kära lyssnare på samtal om, med och för järnvägen.

God JUl och Gott Nytt År!

I årets 13:e avsnitt vädrar vi ut vår okunskap om vad som görs, och så klart vad som behöver göras, för att klimat-anpassa järnvägen. Vår guide genom stormar och skyfall är Malin Lind.

Otursnummer eller ej, ämnet i årets trettonde avsnitt är måhända ändå lite olycksaligt. För allt oftare påminns vi om att klimatet håller på att förändras, och att järnvägen likt all annan infrastruktur får sin släng av sleven. Skyfallen i Västernorrland och sommarens kraftiga åskoväder är två färska exempel.

Så det är med andra ord hög tid för oss att prata om hur vi möter upp dessa klimatförändringens vindar, - och vatten. Detta gör vi tillsammans med Malin Lind, senior specialist på Underhåll. Vilka är utmaningarna, hur hanterar vi dem och vem tar vi hjälp av – där har ni några av frågebäckfårorna vi trummar på om.

Som vanligt blir det också i vanlig tågordning egna tankar från rälen, några korta nyheter och lite tips. Dessutom en cliff-hanger som kan bli hängande ett tag beroende på hur mycket förändringar vi och järnvägen klarar av.

I mitten av december är vi tillbaka med årets sista avsnitt, på återhörande!

I år firar järnvägen 200 år, och det har uppmärksammats stort i det land där järnvägens vagga stod. Som utsänd svensk spion, eller ambassadör, har Henrik Reuterdahl spenderat 12 dagar på, i och bredvid rullande engelskt material. Vad kan passa bättre för avsnitt 12.

Det ska sägas direkt, vi skummar bara på ytan, vilket mer eller mindre är ett måste med dagens gäst. Vi har alltså på nytt Henrik Reuterdahl som gäst, och ett samtal med Henrik är som att öppna informativa dammluckor till årtal, företeelser, människor och maskiner från järnvägens alla tider.

Och det passar ju bra när ämnet är järnvägens 200-års jubileum som uppmärksammats stort i England. Så hur var stämningen, hur märktes jubileet av och drog detta historiska jubileum någon publik? Vad gjorde branschen, och vad kan vi göra i Sverige när vår egen järnväg om några år firar 175 år.

Så håll i hatten, eller i Henriks fall kepsen, när intryck summeras och historier från såväl nutid som dåtid, längs huvud- och sidospår, presenteras i 90 mp/h. Vi stannar i Darlington och Stockton, i York och London. Det handlar om ånglok som tankade vatten i farten, om spårviddskrig, om city-festivaler och om att den första stationsbyggnaden faktiskt var en pub. Extra kul så klart att några av dessa historiska stations-pubar efter 200 år ännu står kvar!

Lägg till några korta nyheter, reflektioner och spaningar så har du en varudeklaration för årets avsnitt numero 12.

I årets elfte avsnitt träffar vi Malin Alexandre för att lära oss om framförallt TELS, Trafikverkets externa ledningssystem, men också det ekosystem det tillhör. Vi benar ut om TELS är en game-changer, hur införandet gått samt vilka nyttor som skapas.

Den nionde september – bara dagar efter det stora skyfallet i Västernorrland – rullades ett nytt digitaliserat ledningssystem som ska hantera störningar i tågtrafiken ut på banan. Så med andra ord: Direkt skarpt läge för ett system som samlar och synliggör information om trafikhändelser för både Trafikverket och för järnvägsföretag. Med systemet på plats skapas förutsättningar för en bättre samverkan, mer agerbar information och en mer effektiv hantering av pågående händelser. Detta ska i sin tur ska leda till mer samstämmig trafikinformation till resenärer och godstransportköpare, men också effektivare hantering av trafikstörningar.

Ni fattar att det alltså finns mycket att prata om med Malin. TELS och de andra ingående delarna, som vi också kommer in på i samtalet, har av vissa (poddprogramledare) beskrivits som en game-changer! Så är det läge att rent av känna järnvägsoptimism?

Utöver samtalet med Malin bjuder vi som vanligt på tankar från rälen och några korta nyheter.

I årets tionde avsnitt har vi fått kontakt med Arne Nissen för att prata om TKK – tungkontrollkontakter - som plötsligt och oförklarligt seglat upp som ett störningsmoment för spårbunden trafik. Dessutom svarar vi på lyssnarfrågor och yrar om Y!

Det sägs att djävulen bor i detaljerna, och sådan detalj verkar tungkontrollkontakter (TKK) vara. För att efter under lång tid ha fungerat näst intill fläckfritt har dessa komponenter som samtidigt både är en del av anläggningen och en del av signalsystemet börjat gå sönder i en aldrig tidigare sedd omfattning. Detta utan att någon förändring gjorts i tillverkning eller hantering av dem, eller att felet visar sig i tester. Så vad är TKK för en tingest, och hur jobbar man för att säkerställa att denna detalj slutar störa trafiken. Om detta pratar vi om med Arne Nissen, senior spårspecialist och Trafikverkets förvaltare av spårväxlar.

Vid sidan av denna detalj försöker vi också reda ut frågor som kommit från lyssnare. Den första handlar om invasiva arter, och kom i spåren av att en ny skylt (eller tavla) som varnar för parkslide finns längs spåren. Så hur jobbar Trafikverket med att motverka inte bara spårspring utan också spårspridning av arter som vresros, blomsterlupin och gul skunkkalla.

Den andra frågan är mer dubbelbottnad och rör trafikledningsutmaningar på banor med enkelspår där små företeelser snabbt kan få stor påverkan på tidtabellen. Så hur funkar det med uppföljning och kvalitetssäkring av trafiken på daglig basis. Vad händer med orsakskoderna? Samlas dom på hög och ögnas igenom inför varje ny tidtabellsperiod eller görs något dagligen för att fånga upp och korrigera?

Sedan avslutas detta årets tionde avsnitt med lite nyheter. Av djungeltrummor att döma ser det ut att kunna bli en spännande höst med mycket att prata om. Inte bara kommer en utvärdering av sommaren, även en summering av de skyfall som drabbade både vägar och spår i Västernorrland blir spännande att följa. Passande nog har Transportstyrelsens säkerhetskonferens 2026 tema resiliens, och regnet blev/blir verkligen ett test på hur infrastrukturen dels står emot påfrestningar – dels hur den återhämtar sig. Klarar vi att hålla tungan rätt i mun kan det också bli nedslag runt införandet av TELS, JNB och JBS. På återhörande!

En ny årstid står för dörren, och med den ännu en säsong av Järnvägspodden. Men hur spännande än hösten ser ut att bli inleder vi med att blicka bakåt tillsammans med Ann-Sofie Atterbrand från Trafikverket och Peter Johnsson från Vossloh.

Gästerna i höstens första avsnitt har utan överdrift minst ett finger med i många av frågorna om järnvägens utveckling. Ann-Sofie som ny chef för den nya avdelningen Järnvägsplanering på Trafikverket, men också som nyckelspelare i olika branschsamarbeten. Peter Johnsson, global kommunikationschef på Vossloh Switch System, är bland mycket annat aktiv inom JBS och driver dessutom järnvägar.nu

Vi startar med en lös tråd från vårens sista avsnitt där Peter Johnsson får lotsa oss till öppna samtal om järnvägens nutid och framtid. Ämnet är helt enkelt hur järnvägens budskap presenterades och togs emot under Almedalen. Då Peter även deltog på Arendalsuka, Norges motsvarighet till Almedalen, får vi höra om likheter och skillnader i snacket om järnvägen. Samtalet kryddas med allehanda klickar från den syltburks-buffé som gjort att Peter nu jobbat med järnvägsfrågor i 15 år.

Vår andra och sista gäst är då Ann-Sofie Atterbrand som sedan i våras är ny chef för lika nya avdelningen Järnvägsplanering. Vilka frågor kommer avdelningen jobba med, varför sökte hon jobbet och hur ser hon på kommande utmaningar? Innan vi också gör ett försök att summera en sommar då allt inte gick som på räls kommer vi också in på hur det är att tågpendla till/från Dalarna och hur avdelningens koppling till frågan om systemansvar ser ut.

Lägg till lite egna tankar om bland annat olika likamedstecken samt en rad korta nyheter så har du vår höstupptakt serverad. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs även då!