Jordbruket är en framtidsbransch. Men det behövs fler som vill och kan arbeta här. Och hur löser man det? Skulle en ökad jämställdhet kunna vara en nyckel? Hör om vad ett mer jämställt jordbruk kan innebära för livsmedelsproduktionen, för innovationskraften och för hela samhället. Gästerna är Johanna Linder, branschutvecklare för kompetensförsörjning på Transportföretagen som även driver jämställdhetsarbetet ”Framfart" för transportsektorn. Sebastian Remvig, vice ordförande i LRF Ungdomens riksstyrelse och verksamhetsledare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Annika Bergman, VD för Hushållningssällskapet Halland och ordförande Gröna arbetsgivare som även driver ett lantbruk utanför Örebro.

För människor som bor i gränsbygder blir den där gränsen ibland väldigt påtaglig. För vad händer till exempel när den skola som du har närmast ditt hem ligger i en annan kommun, och bussen inte kör över gränsen? Lagar och regler gör det ibland svårt för en kommun att erbjuda sina invånare service, som exempelvis skolskjuts, utanför sina egna gränser. Vi utforskar vardagen i gränsbygder, där service, regler och sunt förnuft ibland krockar. Gäster är Elisabeth Svensson Agerbjer, landsbygdssamordnare i Varbergs kommun, Nils Björling, universitetslektor vid Stadsbyggnad på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och så Jenny Engström verksamhetsledare vid föreningen Råek i Gunnarsbyn i Bodens kommun. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Vad äter egentligen fisken i disken - innan den hamnat där? Och hur påverkar deras foder såväl haven som fisken själv? Det finns gott om myter om att odlad fisks meny enbart består av fiskmjöl och fiskolja från vildfångad småfisk som är full av miljögifter. Men den bilden är inte hela sanningen. Idag är fiskfoderbranschen i förändring. Nya, innovativa metoder testas som till exempel att producera fiskmat av allt från åkerbönor och raps till alger och insekter. Så frågan är, vad stämmer egentligen om foder till odlad fisk? Vad är det som är på väg att förändras och kan Sverige bli självförsörjande på sådant? Medverkande: Markus Langeland, forskare inom Hållbara matsystem på RISE Wenche Hansen, VD Matfiskodlarna Ola Nyrinder Strannegård Marknadsutvecklingschef på Aquaculture Stewardship Council (ASC) Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

De senaste årens fokus på Sveriges behov av att stärka beredskapen har gjort att många vill dra sitt strå till stacken. Kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar intensivt med frågan. Mitt i allt detta finns ytterligare en resurs: Leader. En metod som ger människor på landsbygden möjlighet att själva utveckla sin bygd, och som i beredskapssammanhang blir en viktig kugge i civilsamhällets maskineri. Här engagerar sig människor lokalt för att bygga starkare bygder, skapa trygghetspunkter och lära sig agera när det väl gäller. Medverkande: Lotta Lindgren Verksamhetsledare på Leader Spira Mare i Norrbotten Jesper Uvesten Verksamhetsledare på Leader Östra Skaraborg Elin Sandblom Ordförande för LRF Ungdomen Sjuhärad Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Hur gör man för att kunskap inte bara ska spridas utan också förstås tillämpas och göra verklig nytta? Och hur uppnår man det mer specifikt inom jordbruks- och livsmedelsutvecklingssektorn som kommit allt mer i fokus när vikten av krisberedskap seglat högt upp på agendan. Jo, det är här som AKIS kommer in, vilket på svenska översätts till agrara kunskaps- och innovationssystem. I Landsbygdsnätverkets podd Landet med Helene Almqvist pratar vi idag om metoderna som faktiskt fungerar och som får människor att ta till sig ny kunskap. Från testbäddar och mikrolärande till nätverk och ERFA-grupper. Och vi pratar även om vad som händer när forskning och praktik möts och varför vissa sätt att dela kunskap lyckas bättre än andra. Medverkande Jörgen Holmén Verksamhetsutvecklare vid Naturbruksförvaltningen Västra Götaland. Malin Andersson Landsbygdsutvecklare vid kunskapsföretaget Torsta AB i Jämtland. Nicklas Bengtsson Utvecklingsledare vid Hushållningssällskapet i Jönköping men som även arbetar för Hushållningssällskapet i Sverige. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Tänk dig att det är mitt i vårbrukstider på en bondgård, men traktorn står still. Inte för att lantbrukaren är sjuk eller marken frusen utan för att utsädet inte kom med båten. I ett samhälle där vi är beroende av att importera mycket av det som behövs för att kunna producera mat, där kan en kris snabbt bli något mer än bara ett störningsmoment det kan hota hela vår matförsörjning. Mot bakgrund av detta så har Jordbruksverket nu tagit fram konkreta förslag för hur Sverige kan bygga upp en livsmedelsberedskap så att det ska finnas mat på bordet även vid kriser och krig. Och målet är att säkra att vi alla då ska kunna få i oss 3 000 kalorier per person och dygn. Men hur ska det gå till? Medverkande Saranda Daka Beredskapshandläggare vid Beredskapsenheten på Jordbruksverket. Kristina Nigell Beredskapshandläggare vid jordbruks- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Det börjar inte med en kris. Det börjar med samarbete och det är vad den nybildade ideella föreningen Gröna Kluster i Sverige vill fokusera på för att stärka vår livsmedelsberedskap. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet pratar vi om vad som är nödvändigt för att vi - i fredstid – ska kunna säkra vår framtida försörjning så att vi kan agera snabbt i kristid. Gröna Kluster i Sverige vill koppla samman och utbilda kommuner, lantbrukare, måltidsverksamheter och beslutsfattare - innan krisen kommer. Gäster är Emma Hansson, VD för det gröna klustret Agroväst, Helene Oscarsson, senior projektledare på Vreta kluster i Östergötland och Håkan Landström, landsbygdsutvecklare och projektledare i Hushållningssällskapet Norrbotten Västerbotten och i gröna klustret Öjebyn Agro Park. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Torsk, lax, sill och räkor. Det är den sjömat vi främst äter i Sverige. Samtidigt finns det många andra goda matfiskar både från havet och från våra svenska sjöar som skulle passa på tallriken. Det kan till exempel vara siklöja, gös och regnbåge. Men det är ju inte så lätt att få tag i de andra arterna när de är så sällsynta i matbutikerna. Och frågorna vi ställer oss idag är; Varför är det så och vad kan man göra för att fiskdisken ska fyllas med fler firrar. I Landsbygdsnätverkets podd Landet möter Helene Almqvist tre personer som alla kan mycket i ämnet, Peter Linder, kommunikations- och verksamhetsansvarig för Fiskbranschens Riksförbund, Carl Dahlman, Sverigechef för Marine Stewardship Council och Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

För att utveckla jordbruket och göra det än mer hållbart så behöver kunskapsflödet mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer förbättras, eller som Jordbruksverket uttrycker det; ”Spridningen av kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen”. Och det är vad AKIS vill bidra till. AKIS står för Agriculture, Knowledge and Innovation Systems, fritt översatt Kunskaps- och Innovationssystem för lantbruk. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet - podden bortom storstan, pratar vi om vad det är, hur det hittills fungerat och hur utvecklingen kan stärkas av Sveriges nya strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken MEDVERKANDE Lisa Blix Germundsson Forskare och projektledare vid SLU i Alnarp. Hon har utvärderat de första avslutade EIP Agri-projekten samt skrivit en nationell rapport om AKIS i Sverige. Magnus Börjeson Ordförande i Landsbygdsnätverkets AKIS analysgrupp, ordförande i Agro Öst samt lantbrukare som driver Högåsa gård i Östergötland Maria Adenfelt Docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och senior konsult i verksamhetsutveckling på Sweco. Har utvärderat den strategiska planens bidrag till lantbrukets kunskaps- och innovationssystem, på uppdrag av Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Den urbana normen vill få oss att tro att staden befolkas av innovativa och pålästa människor medan boende i landsbygder och mindre orter är bakåtsträvande och faktaresistenta. Och fördomar runt attityden kring klimatfrågan är inget undantag. Går det att förändra den förlegade bilden? Och vad får vi veta efter 200 intervjuer med personer i mindre orter och på landsbygderna om hur de ser på sina möjligheter att ställa om klimatsmart? Intervjuer som genomfördes av Lisa Pelling och Marika Palmér vilket resulterade i boken ’Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen’. Medverkar gör: Lisa Pelling Chef för tankesmedjan Arena Idé och ledarskribent på Dagens Arena. Har tillsammans med Marika Palmér Rivera skrivit boken Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen. Marika Palmér Rivera Utredare inom rättvis klimatomställning på LO:s enhet för samhällspolitik. Terese Bengard Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska leva (och landsbygdsinfluencer). Har skrivit boken Världens mittpunkt, till landsbygdernas försvar. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Sedan 1991 så har Leadermetoden varit en hörnsten i EU:s arbete för landsbygdsutveckling. Den stolta parollen är att metoden bygger på lokalt engagemang, underifrånperspektiv och samverkan. Men vad betyder det i praktiken? Och vad händer när EU:s strategier och de som jobbar med lokal utveckling av landsbygden möts i verkligheten? I det här avsnittet får vi bland annat höra om Leaders så kallade mervärden och om vad två nya rapporter kommit fram till i frågan. En på nationell nivå och en på regional nivå. Medverkar gör Marion Eckardt, Kerstin Hallenborg och Göran Hallin. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock