Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de 21 produkter i Sverige som fått en för företag mycket eftertraktad så kallad skyddad EU-beteckning, en sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Det bubblet uppfyller vissa villkor som gör att bara det får kalla sig så. Men vad mer exakt är en skyddad EU-beteckning egentligen? Och vad har den för betydelse för producenterna, för landsbygdsutveckling och för oss konsumenter? Medverkande: Anna Hegethorn, konsult som arbetar med Jordbruksverkets satsning på att öka kännedomen och kunskapen om skyddade EU-beteckningar. Sven-Erik Larsson, konsult på företaget Saporibus AB, som hjälper producenter och producentföreningar att ansöka om en skyddad EU-beteckning samt jobbar för att skapa ett nätverk för producentföreningar och producenter. Riina Myrsell, verksamhetschef vid knäckebrödsbageriet Skedvi Bröd i Dalarna som erhöll en skyddad geografisk beteckning (SGB) i november 2023. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Att vi får mat på bordet är beroende av att hela kedjan i livsmedelssystemet hänger ihop. Från lantbrukens produktion av råvaror, via processindustrin, handeln och hela vägen fram till oss konsumenter. Men på senare år har vi upptäckt att kedjan inte alltid hänger ihop det. Det finns glapp här och där. Covid-19-pandemin, extremväder och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har uppdagat brister som behöver åtgärdas för att vi ska få ett hållbart livsmedelssystem och en stärkt livsmedelsberedskap. Men hur kan vi nå dit? Vad säger forskningen? Och vad kan svenskt lantbruk göra? Det ska vi prata om den här gången.. Medverkande: Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och programchef för forskningsprojektet Mistra Food Futures. Carl-Johan Bertilsson, lantbrukare som driver olika verksamheter inom de gröna näringarna, bland annat ett kopensionat. Hanna Karlsson Potter, forskare vid institutionen för energi och teknik (lantbrukets teknik och system) samt forskare vid Mistra Food Futures. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

För hundra år sen var strömmingsfisket, men också fisket efter till exempel torsk och lax, en naturlig del för bönder och fiskare längs Östersjön. Fisket där levererar idag stora mängder sill och skarpsill som foder till laxodlingar. Samtidigt vill yrkesfiskare längs ostkusten satsa på produkter gjorda på fisk från just Östersjön. Miljöarbetet förbättrar situationen, men utmaningar kvarstår. Vad säger experterna om miljögifter? Är fisken säker att äta, och hur kan vi nyttja dessa resurser smartare? Kan miljöarbetet och utvecklingen av fisket i Östersjön göra gemensam sak? I detta avsnitt samtalar vi om tillståndet för Östersjöfisken, inte minst sillen som, enligt Jordbruksverket, är vår mest outnyttjade livsmedelsresurs. Medverkande: Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, som forskar på olika djurs genetik bland annat på sill och strömming. Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers i Göteborg där hon leder forskning som bland annat handlar om att bättre ta till vara och förädla underutnyttjade marina råvaror till livsmedel Gustaf Almqvist, utvecklingsledare för fiske och skärgård vid Länsstyrelsen Stockholm Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Vill du veta hur man formar en hållbar utveckling där landsbygderna spelar en viktig roll? Lyssna på hur Leader Upplandsbygd leder vägen med en modell för rådgivning, bedömning och pedagogisk förklaring av hållbarhet i projekt. Lär dig mer och få praktiska tips för att delta i omställningen. Gäster: Emma Mattila projektledare, Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling Ulrik Wärnsberg ordförande, Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling Ellen Johansson Wiss, regionkonsulent på Uppsala läns 4H

Vi kikar på lantbrukets utmaning att locka unga talanger i en tid där konkurrensen om uppmärksamhet är intensiv. Är lantbruket rustat för att möta framtidens krav och bli en drömarbetsplats för generation Z? Vad säger generationsforskningen deras värderingar och val? I detta avsnitt tittar vi på branschens attraktionskraft, som är avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion. De gröna näringarnas framtid som arbetsgivare alltså. Gäster: Henrik Svensson, lantbrukare och arbetsgivare, Labbarps gård Anders Parment, generationsforskare, Stockholms universitet Anna Ross, projektledare Jobba Grönt

Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn? Lyssna på våra gäster: Janne Bark - Musselkrögare och entreprenör Linda Dahl - Matskribent, matetnolog, kock och föreläsare Daniel Oddhammar - Kock och grundare av Generation Waste

Hur skapar vi landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det är en framtidsfråga för landsbygdskommuner i hela Sverige. För att ta reda på det startades 2020 Youth Up North. Målet; att tackla utmaningen lokalt i norra Sveriges inland och hitta nya vägar och metoder för att inkludera unga. Nu går satsningen in i sitt slutskede och har goda resultat i samtliga kommuner. Så vad har lyckats bra och vad har de kommit fram till?

Kanske känner du igen begreppet AKIS som vi kommer prata om nu? På svenska säger vi kunskaps- och innovationssystemet för lantbruk. För att göra vårt samhälle och jordbruk mer hållbart behöver vi öka flödet av kunskap och innovationer mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer.  I EU-länderna finns krav på just AKIS-samordning. Så vad innebär det? Och var hittar man inspiration? Landsbygdsnätverkets AKIS-grupp har varit på studiebesök i Danmark och i Finland för att lära mer. Medverkande: Marie Gidlund, verksamhetsledare, Sweden Food Arena Jørgen Korning, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion, RISE Ulrik Lovang, vd och odlingsrådgivare vid Lovang lantbrukskonsult AB och ordförande i Branschrådet för lantbrukets rådgivningsföretag

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp. Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska. Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans? Medverkande: Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn. Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll.

För att vi ska kunna äta svenska råvaror behövs fler unga som väljer att jobba inom de gröna näringarna. Tidigare har vi hört att ägarskiften måste få ta tid, och att det till stor del handlar om mjuka värden som att få en bra lösning för alla inblandade. Den här gången pratar vi om så kallade ”hårda” frågor såsom investeringar, ekonomi och konkurrenskraft - delar som är avgörande för den som vill starta en verksamhet och som kanske inte har så mycket kapital med sig. Hur ser möjligheterna till finansiering ut? Vad kan vi lära oss från forskningen inom området? Medverkande: Filip Axelsson, Lantbrukare från Stora Aby i Småland. Ledamot i styrelsen för LRF Ungdomen, Helena Hansson, Professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, SLU Helena Silvander, VD för Tillväxtbolaget

Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen? Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll. För hela 30 procent av den mat vi äter, äter vi på restaurang. Av restaurangmaten är en femtedel snabbmat - som hamburgare, falafel och korv med pommes frites. Medverkande: Jacob Ektander, potatisodlare, EW Potatis Skänninge Wiveca Andreasson, Sales & Operational Manager Atria Sweden Håkan Jönsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, matetnolog Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen