I generationer har tavlan med fiskargubben hängt i våra hem. Många tror sig veta vem som är avbildad men alla har haft fel! Samlaren Fredrik Björkman gav sig ut på en resa för att söka sanningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De flesta svenskar känner direkt igen porträttet av den fårade fiskaren med pipa, sydväst och melankolisk blick. Tavlan har spridit trygghet och saltstänkt manlighet i våra hem under flera årtionden.

Tavlan massproducerades och blev med tiden en av våra vanligaste väggprydnader – älskad av folket, brännmärkt som kitsch av konstkännarna. Och eftersom ingen har vetat något om tavlans historia, har olika myter om fiskargubben uppstått i saknaden av information. Många har hört att den gamle mannen på tavlan är just deras farfar eller gammelmorfar.

Fredrik Björkman i Söderhamn samlar på fiskargubbe-tavlor sedan många år tillbaka. Han har länge fascinerats av alla teorier som kretsar kring om mannen på porträttet.

– Han är ju en del av den svenska tapeten. Han är ju lika svensk som en klotgrill eller en tall eller en Volvo 245 som sliter över Tjörnbron.

Men hur svensk är Fiskargubben egentligen? Och hur mycket substans finns det i alla dessa påståenden om att tavlan föreställer en lots från Halland, en fiskare från Käringön eller en legendarisk holländsk sjöräddare?

Hösten 2023 bestämde sig Fredrik för att gå till botten med den gåtfulla Fiskargubben.

Med hjälp av den frivillige arkivgrävaren Stefan Gemzell började han att söka efter spår efter tavlan och dess målare. Följ med på Fredriks och Stefans jakt efter sanningen om Fiskargubben – en resa som tar dig från hårda granitklippor i Bohuslän till ett nedlagt Fiskeläge utanför Hamburg. Hötorgskonstens största mysterium står inför sin lösning.

Medverkande:

Fredrik Björkman, kulturjournalist som driver Sveriges Fiskargubbemuseum i Söderhamn

Stefan Gemzell, ljusdesigner och researcher

Harry Haerendel den yngre, son till konstnären Harry Haerendel

Gerhard Haerendel, son till konstnären Harry Haerendel          

Sylvia van der Moost, intendent på nederländska sjöräddningsmuseet

Rob Scholte, konstnär

Jarl Ankarhem, aktiv i hembygdsföreningen på Käringön

Stefan Persson, ättling till lotsförman Adolf Ekman

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Tommie Jönsson, Iris Media AB
Producent: Peter Gropman, Iris Media AB
Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp

Det passar mig egentligen inte alls att jobba som artist säger countrydrottningen Kikki Danielsson. Trots det har hon stått i strålkastarljuset i nära ett halvt sekel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från blygt och olyckligt adoptivbarn till rikskänd popsensation och countrydrottning. Men livet på scenen har ibland kostat mer än vad det har smakat, berättar Kikki Danielsson.

– Att sjunga är livsviktigt för mig, men att ha det som jobb?

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i progammet:
Kikki Danielsson - Bra vibrationer
Wizex - Miss Decibel
Kikki Danielsson - Stand by your man
Sweet 'n' Chips - God morgon
Kikki Danielsson - Det har jag lärt mig
Kikki Danielsson - Ängel med sorgkant

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Det är nåt jävla gift att stå på scenen, säger frontfiguren i Lasse Stefanz, Olle Jönsson. Trots att han med ålderns rätt skulle kunna gå i pension lever han sitt liv i strålkastarljuset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är en långsint dansbandskung i ormskinnskavaj och har sjungit sedan han var tolv år gammal. I år, 2024, fyller Olle Jönsson 69 år.

– Jag har ett fruktansvärt stort bekräftelsebehov, säger Olle Jönsson om sin allra största drivkraft.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i programmet
Lasse Stefanz - En sång om sommaren
Lasse Stefanz - Peppelinos bar
Lasse Stefanz - Det regnar och regnar
Lasse Stefanz, Sofie Svensson och Dom Där - Kom och rulla i mitt rullande hus
Lasse Stefanz - Huaröd
Lasse Stefanz - En säng av rosor

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

En kväll i april 1997 hittas en man hängd i en taklägenhet i Chicago. I ett skåp hittar man en resväska som innehåller hans länge bevarade hemlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är en berättelse om hur en polsk avhoppares jakt på ett friare liv i USA sannolikt resulterar i en högst inrutad tillvaro där han - av rädsla för att hittas av den polska militära säkerhetstjänsten - ständigt känner sig tvungen att se sig om över axeln.

Följ med på stridspilotens sista resa!

Stridspilotens sista resa är en direkt uppföljare till P4 Dokumentären från 2018: Den försvunne stridspiloten.

Programmet gjordes 2021.

Reporter: Henrik Martinell 
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Thobias Ericsson

[email protected]

Hösten 1957 kraschlandar ett polskt stridsflygplan på en åker i Halland. Piloten - en ung polsk avhoppare - klarar sig mirakulöst nog oskadd. Men vem var han och var finns han nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kraschlandningen var slutet på ett av de mest sensationella flyktförsöken från andra sida järnridån. 

Direkt efter landningen begär piloten politisk asyl och genast utbryter diplomatiska diskussioner på hög nivå. 

Men där slutar spåren efter honom. Vad hände med piloten sedan?

Följ med i jakten på den försvunna stridspiloten!

P4-Dokumentären är gjord av Henrik Martinell, P4 Halland. [email protected]

Detektiven Charlie Chan gör succé i Hollywood på 30-talet. Den populäre kinesen spelas av svensken Warner Oland. Men på höjden av sin karriär så försvinner stjärnan plötsligt från en filminspelning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Warner Oland - bortglömd storstjärna i Hollywood

Warner Oland är en av Sveriges första stora, med idag bortglömda, filmstjärnor i Hollywood. Han föds som Werner Ölund i Bjurholm i Ångermanland 1879 men emigrerar som 12-åring med sin familj till USA där de byter namn till Oland.

Tidigt intresserar han sig för litteratur och hamnar i vuxen ålder på teaterscenerna på Broadway i New York. För att finansiera sin teaterkarriär och sitt projekt att presentera Strindberg för en amerikansk publik börjar han ta roller i den nya filmindustrin. Där han ofta får spela kines, trots att han helt saknar asiatisk bakgrund.

Filmdebuten kommer 1912 och han medverkar även i den första ljudfilmen Jazzsångaren 1927. Efter ett 70-tal filmer, där han ofta får spela elak filmkines, blir han 1931 castad till den snälla kinesiska detektiven Charlie Chan. En roll som gör honom världsberömd.

Filmstjärnan försvinner

Men när han ska spela in den 18:e filmen som Charlie Chan är Warner Oland sliten och djupt nere i ett alkoholmissbruk. Succén som Charlie Chan har gjort honom till en av världens mest kända filmskådespelare men också stängt in honom i ett fack långt borta från Strindberg och scenen.
När inspelningen ska rulla igång är han försvunnen. Det sägs att han skulle gå ut och ta ett glas vatten. Men han kommer aldrig tillbaka.

Medverkar gör bland annat Kim Khavar Fahlstedt, filmhistoriker och författare, aktuell med en ny bok om Werner Oland, och Anki Backlund, Bjurholmsbo och verksam i Warner Oland Academy.

Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media AB

Dokumentären är gjord av Peter Gropman, Iris media AB.

Exekutiva producenter på Sveriges Radio var Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Dokumentären är gjord 2024.  

Kontakt: [email protected]

Hon föddes 1843 i byn Tumlehed utanför Göteborg men slutade sina dagar i en mörk gränd i London - som offer för en av historiens mest ökända seriemördare, Jack the Ripper. Det här är hennes historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kunde bonddottern från Bohuskusten hamna som prostituerad i Londons  värsta slumkvarter? Det här är berättelsen om Elisabeth Gustavsdotters liv – svenskan som blev Jack the Rippers tredje offer. Och som fick smeknamnet ”Long Liz” i Londons slum.

Bilden från bårhuset i London är den enda bevarade bilden av Elisabeth Gustavsdotter. Den och huset i Tumlehed där hon föddes har blivit en del av mytologin kring mysteriet Jack The Ripper. Ett mysterium som fortfarande  generar nya böcker, teorier och filmer. Men vem var kvinnan bakom bilden?  Det här är berättelsen om hennes öde.

Dokumentären hade premiär på 130-årsdagen av mordet på Elisabeth från Tumlehed som mördades den 30 september  1888 kl. 01.00 på Berner Street i Whitechapel i London.

Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg som tidigare gjort den uppmärksammade dokumentären om Leif Andersson – mannen bakom Sveriges märkligaste skiva.

[email protected]

Programmet är gjort 2018.

Fler dokumentärer av Stefan Sundberg nedan:

Popklubben Cue club förändrade musiklivet i Göteborg under 60- och 70-talet. Men historien slutade i en katastrof, både för klubbkungen Styrbjörn Colliander och alla de som älskade klubben.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Starten på Cue Club i gamla Nordstan

När en vägg rivs mellan två lokaler i en sliten källarlokal i gamla Nordstan i Göteborg möts Fabian Carlsson och Styrbjörn Colliander för första gången, Tillsammans kommer de att skapa musikhistoria. För den 4 mars 1966 slår dörrarna upp för Cue Club för första gången. Klubben kommer under de kommande åren att förändra Göteborgs musikliv för de unga och ge plats för både lokala band och världsstjärnor som Jimi Hendrix, Fleetwood Mac, Yes och Deep Purple.

Skjutningen på Gustavus Adolphus

Historien om Cue Club får ett abrupt slut när klubbkungen Styrbjörn Colliander skjuts till döds i en massskjutning på klubben 1976, som nu bytt namn till Gustavus Adolphus.

Reporter: Stina Tyrell Sämgård / Munck Studios
Producenter SR: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix: Emil Aspegren / Munck Studios

Dokumentären är gjord 2024

Anna Lassi är 11 år när hon börjar få knottror och sår på näsan. De blir större och värre och till slut är näsan som ett öppet hål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Lassi är ett av nio syskon i ett fattigt hem i Korpilombolo, undernärd med krumma ben. Under lång tid går hon med en vit duk om näsan. Men 1928 är Anna med om ett experiment som ändrar hennes liv.

Tuberkulosen skördar många liv

I början av 1900-talet drabbas många av tuberkulosdöden. Det finns inget botemedel mot sjukdomen. Man hoppas att näringsrik mat och vila ska stärka kroppen att klara infektionen. På Färöarna börjar en pojke, Niels Finsen, göra olika tester i solen. Han funderar på om ljuset kan vara läkande för de som fått hudtuberkulos? Långt senare kommer Anna Lassi få vård på det omtalade Finseninstitutet i Stockholm.

Ett varmt tack till Lars Asklund som satte oss på spåren, och till Stockholms stadsarkiv och Regionarkiven i Stockholm, Norrbotten och Göteborg.

Medverkande:

Lars Asklund, har arbetat som förste arkivarie på Stockholms stadsarkiv.
Helen Wallstedt, sjuksköterska som forskat om tuberkulos och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset Uppsala.
Louise Lindström, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik.
Gerth Mattebo, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik.
Gudrun Brännlund, Umeå.
Ulla Byström, Stockholm.

Läkarrösten: Lars Broström
Journalisten: Thomas Heldmark

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix: Elvira Björnfot
 

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Dokumentären gjordes 2019.

Reporter: Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Folke Schimanski, systern Vera och mamman kom med de Vita bussarna

I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.

”När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland”, säger Folke Schimanski.

Systern Vera Oredsson blev känd nazistledare

Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.

Idag jobbar Folke med skulden.
”Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera”, säger Folke Schimanski.

Dokumentären är gjord 2015 av Lotta Malmstedt.