Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.
Men det finns metoder att bromsa utvecklingen
Klotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen vaccineras för att skyddas mot angreppen.
Medverkande
Mårten Lind - doktor i svampgenetik
Staffan Eklöf, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologi
Elisabet Elfström - stadsträdgårdsmästare
Magnus Jönsson - naturvårdsförvaltare Länsstyrelsen
Johanna Witzell - professor i skogsskador
Mateusz Liziniewicz - forskare på Skogforsk
Sara Sällström - reporter
Stefan Nordberg - reporter
Marie-Louise Kristola - programledare
Anders Wennersten - producent
Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger.
På stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.
Medverkande:
Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, Ovako
Mikael Persson - projektledare, Ovako
Svante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
Hans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.
Carl-Johan Linér - vd SaltX
Lars Croon - innovatör SaltX
Anna-Karin Ivarsson - reporter
Marie-Louise Kristola - programledare
Anders Wennersten - producent
30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.
På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:
–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.
För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft.
I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.
Medverkande:
Maja Hallén - arkitekt och deltidsboende på Holmön
Joar Sandström - snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforum
Sara Mossberg - Holmöbo
Åsa Engman - Holmöbo och fd fårbonde
Spiros Aliferis - grekiska ön Tilos´ vice borgmästare
Maria Kamma - borgmästare på ön Tilos
Vasilis Karagiannis - ansvarig för Tilos återvinningsanläggning
Marie-Louise Kristola - programledare och reporter
Anders Wennersten - producent
Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar
Medverkande:
Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,
Constance Sibelo - Forest Tree Commission
Tinashe Farawo - talesperson Hwange nationalpark
Huganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalpark
Maria Shoko - bybo nära Hwange nationalpark
William - bybo nära Hwange nationalpark
Mukani - bybo nära Hwange nationalpark
Ellen - bybo nära Hwange nationalpark
Florence - bybo nära Hwange nationalpark
Oliver - bybo nära Hwange nationalpark
Bongani - Wildlife trust
Ester Roxberg - frilansjournalist
Niklas Zachrisson - programledare
Anders Wennersten - producent
Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.
Medverkande
Kelvin Passfield - miljöorganisationen Te Ipukarea Society
Hans Smit - vd gruvbolaget Moana minerals
Somi Tatola - försäljare Cook-öarna
Donna Smith - försäljare Cook-öarna
Espen Hauge - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobank
Lars-Rune Sandstå - geolog på norska Sokkeldirektoratet.
Hilde Braut - underdirektör på norska Sokkeldirektoratet
Per Elinder Liljas - frilansjournalist
Carina Holmberg - Sveriges Radios Norgekorrespondent
Thomas Dahlgren - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet
Niklas Zachrisson - programledare
Anders Wennersten - producent
Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.
Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.
Medverkande
Åsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska Rådet
John Hassler - professor nationalekonomi
Romina Pourmokhtari - klimatminister (L)
Daniel Värjö - reporter
Niklas Zachrisson - programledare
Anders Wennersten - producent
Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.
Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren.
Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.
Medverkande:
Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet
Karin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI
Kenneth Persson - forskningschef på Sydvatten
Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighet
Lotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbad
Eva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommun
Mikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommun
Jan-Erik Persson - översvämningsdrabbad
Göran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommun
Reporter och programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.
De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.
Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.
Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.
MEDVERKANDE
Stefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf
Léon Chafik - oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.
Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London
Peter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.
Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.
Chad Greene - forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory
René van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.
Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon. Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.
Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.
Medverkande:
Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafik
Fredrik Beckius – Affärschef på Transdev
Kent Grängfors -verkstadschef på Solaris
Jimmy Pettersson – driftsingenjör Hynion
Frida Jahnke – drivmedelsansvarig Maserfrakt
Jan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämnden
Jazaer Dawody - vätgasexpert Energimyndigheten
Peter Enå – vd Hydri AB
Maria Grahn – forskare Chalmers
Skriv till oss! [email protected]
Anna-Karin Ivarsson - reporter
Niklas Zachrisson - programledare
Anders Wennersten - producent
Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.
Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.
Programmet sände första gången 15 oktober 2023.
Medverkande:
Damian Carrington - miljöredaktör The Guardian
Lena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike
Daniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA
Flora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.
Mats Björsell - klimatanalytiker vid Naturvårdverket
Daniel Värjö - reporter
Niklas Zachrisson - programledare
Anders Wennersten - producent
Musik som spelas i programmet:
Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and Fall
Album: Power Tool Sound Effects
Bolag: Hot Ideas 2016
I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.
I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorter
Följ med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått?
Medverkande:
Dani Meyer - alpinist
Ruzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska Davos
Urs Elminger - Gothard Sportbahnen AG
Erik Huss - glaciolog och miljökonsult
Antoine Blanc - service de restauration des terrains en montagne
Ludovic Ravanel - permafrostforskare
Niklas Zachrisson - programledare
Kristian Åström - reporter
Marie-Louise Kristola - reporter
Anders Wennersten - producent
Your feedback is valuable to us. Should you encounter any bugs, glitches, lack of functionality or other problems, please email us on [email protected] or join Moon.FM Telegram Group where you can talk directly to the dev team who are happy to answer any queries.