Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.

Programmet sändes första gången i oktober 2023.

Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.

Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.

Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.

Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.

Programmet sändes första gången i september 2023.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.

Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.

Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.

Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.

Lena Nordlund
[email protected]

Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ända sedan Sonja Forward började på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping, i början av 1990-talet har hon forskat om hur vi ska förmås att resa mer aktivt och hållbart. Men hon har också bland annat forskat om trafiksäkerhet och körutbildningar ur ett psykologiskt perspektiv. Nu är hon involverad i ett EU-projekt för att hjälpa trafikplanerare i Zambia, Ghana och Tanzania att minska dödsolyckor i trafiken.

Lena Nordlund
[email protected]

Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.

Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.

"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.

Programmet sändes första gången i augusti 2023.

Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av de saker han gjorde där uppe handlade om forskning om arbetsmiljön i rymdstationen. Han fick lösa uppgifter samtidigt som hjärnaktiviteten mättes, för att se hur stressen av att bara vara i rymden, de trånga utrymmena och annat påverkar.

Men de hann också med att fika – ur påsar – och äta middag tillsammans. Och pepparkakor som han tagit med från jorden.

En sak som har slagit honom sedan han kom hem är att rymden nu känns så nära. Och att folk i allmänhet är jätteintresserade av att höra hur det var att resa dit.

Lena Nordlund
[email protected]

Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.

Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.

Lena Nordlund
[email protected]

Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.

Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.

Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.

Lena Nordlund
[email protected]

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.

Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.

Lena Nordlund
[email protected]

Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]