Rast! Alla har vi väl en egen bild av vad det innebär på en skola men få tänker sig nog vad vi möter på Västerstrandsskolan en fredagsförmiddag i oktober. Alla (!) ute på konstgräsplanen i full aktivitet i en mängd olika aktiviteter, skratt, hejarrop och dans till musiken som hörs över hela skolgården. Hur har de lyckats med det här?`

I dagens kittlande samtal möter vi Tino Skovlund, som tillsammans med Magnus Johansson, samordnar en rastverksamhet med rörelse, lek, trygghet och gemenskap. Elever turas om att dela ut bollar, klubbor, filtar, styltor och andra prylar att aktiviera sig med om eleverna inte vill delta i de förberedda stationerna som leds av elever utbildade till trivselledare.
Tino återkommer ofta till rasten som ett utmärkt tillfälle för fritidspedagogen att möta och coacha eleverna. Världens bästa yrke som han själv säger.

Att i en podd ge en rättvis beskrivning av en rastverksamhet är svårt så här får du höra om tankarna och viljan bakom utvecklingsarbetet som rör hela skolan. För att se bilder och filmer från Västerstrandsskolan rekommenderas ett besök på skola.karlstad.se/vasterstrandsskolanrastaktiviteter eller att söka upp dem på Facebook. Där finns även kontaktuppgifter för tex framtida studiebesök.

Programledare: Ola Henningsson, verksamhetsutvecklare

Att genomföra projekt med skolor i Europa inte behöver vara stort och krångligt. Att tillsammans med eleverna få kontakt och utbyte med andra är enkelt och mycket roligt, berättar Anna Niklasson, vår eTwinningambasadör.

eTwinning är en gratisresurs som erbjuder Europas lärare ett online-nätverk, där en eller flera partner genomför pedagogiska samarbeten. Digitala arbetssätt är central och blir en naturlig del av undervisningen.
Efter registrering på eTwinningportalen, etwinning.net finns massor av projektförslag att ta del av och kanske ansluta till.

I detta poddavsnitt får vi höra mer om eTwinning och Anna ger råd på hur du kan börja, vad som är klokt att tänka på och framför allt, hur roligt det är och vad mycket det ger, både för lärare och elever.

eTwinning – öppna ditt klassrum mot Europa

I Karlstad har vi förmånen att ha en egen eTwinning-ambassadör vars uppgift är att informera och hjälpa alla som vill komma i gång med projekt. Anna Niklasson jobbar till vardags som lärare på Stodeneskolan och har genom åren samlat på sig erfarenheter av olika former av EU-projekt. I Childrens literature, ett Erasmus+ projekt, samarbetade Stodenskolan med skolor från fyra länder under 2014-2016. Kontakta gärna Anna för besök på er skola eller förskola, hon kommer gärna ut till er och berättar mer. [email protected]

Programledare: Ola Henningsson

Personalen på Karlstads förskolor samlades för en gemensam kickoff på CCC i mitten av augusti. Vi träffar tre förskollärare för att prata om lärmiljöer och arbetsmiljö, som var dagens tema.

Medverkande i programmet från vänster: Marcus Juberg – Dirigentens förskola, Kajsa Andersson – Daggkåpans förskola, Emmy Sollien – Skåre förskola.

Programledare var Tobias Berger, Pedagog Värmland.

Att fortsätta göra som vi alltid gjort eller plocka upp spegeln och fundera på vad barnen uppfattar av det vi säger och gör, att lära sig nya verktyg för att skapa goda relation och en trygg, lärorik och utmanande lärmiljö. Det är något av det dagens samtal handlar om när vi möter Miriam Cedervad, Zakrisdals förskola, och Annika Andersson från Jakobsbergsskogens förskola. I projektform skapar dessa förskolor tillsammans med Vitsippans förskola, en egen utbildning inom det vida begreppet tydliggörande pedagogik.

Programledare är Ola Henningsson

Att främja barns språk via barnlitteratur och skapande verksamhet är Bokbryggans syfte. Samtidigt ges pedagogerna inspiration och stöd för att arbeta med den årliga boken ur flera olika perspektiv. Christina Neu, barnboksbibliotekarie och Annette Carlsson, samordnare vid Buf för Bokbrygan berättar här om arbetet som når och har nått så många genom åren. Med tiden har verksamheten delats upp på Lilla bokbryggan, för 1-4 åringar, och Stora bokbryggan som vänder sig till 5-8 åringar. Erbjudande går ut till både kommunal-  och enskild verksamhet och de som väljer att följa med på äventyret får utöver tillgång till årets boken även inspirationskvällar, författarbesök och ett avslutande arrangemang tillsammans med andra barn och pedagoger.

skola.karlstad.se/sprak

Mer information om Bokbryggan

Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 2012 – Bokbryggan i Karlstad

Halvvägs in i projektet Digitaliseringens möjligheter träffar vi lärarna Sofie Nilsson och Nina Widoff samt rektor Amelie Wahlström i ett samtal om vad goda digitala förutsättningar innebär för lärarna och för eleverna. Resan skulle kort kunna beskrivas som ”från teknik till lärande” där de idag fokuserar på att skapa en god lärmiljö anpassad för gruppen, inte på plattor, datorer, interaktiva tavlor och digitala läromedel i sig.Men att hitta digitala verktyg för specifika syften och att lära sig dem tar tid. Det kollegiala lärandet är därför centralt samt hur detta kan organiseras. Det kräver tid att vägleda, tipsa, lära och samtala om hur olika digitala verktyg kan stödja och utveckla undervisningen.

Digitaliseringens möjligheter är ett treårigt projekt där Vålbergsskolan, som en av fem skolor i Sverige, tillsammans med Samsung, ATEA och Gleerups och forskare från Örebro Universitet fokuserar just på detta för skolan och eleverna.

Programledare är Ola Henningsson.

Här hittar du del 1, från projektet start. 

På Jakobsbergsskogens förskola uppmärksammade personalen att föräldraenkäten, KBU, visade på skillnader i hur föräldrar till pojkar och flickor uppfattade informationen om vad som hänt under dagen.

Här får vi höra Annika Andersson, på avdelningen Hallonet, berätta om hur ett grundligt arbete med likabehandlingsplanen. Personalen upptäckte nämligen att de inte gjorde så som de trodde att de gjorde, att det korta mötet med föräldrar vid hämtning behövde förbättras. Lyssna till hur de gjorde upptäckter både när det gällde hur informationen gavs och om hur de kunde synliggöra vad som egentligen skedde.

Programledare är Annette Carlsson, genuspedagog och Ola Henningsson, verksamhetsutvecklare.

Här möter vi de oerhört medvetna eleverna Elin, Agnes och Viktor som berättar om hur de upplever och ser på skola och lärande i arbetslaget Ventus vid Norrstrandsskolan. De berättar om hur de får träna sig att, och ta eget ansvar, vad som gör en skola riktgt bra och om att ha idrott varje dag. Det senare handlar om Friskus, ett beforskat projekt tillsammans med sin idrottslärare. 

Programledare är Ola Henningsson.

Arbetslaget Ventus på Norrstrandsskolan utmanar eleverna och ger dem möjlighet att ta ansvar för sitt lärande. I dagens samtal hör vi Thomas Eriksson, Erika Gavling, Katrin Wrange och Sara von Wachenfeldt berätta om hur de försöker samarbeta så mycket som går för att ge eleverna en bra helhet och som en del i det har de varje termin ämnesövergripande temaarbeten. Men även i veckoplaneringen av elevernas arbetsuppgifter märks deras syn på skolan och lärande. 

Vi kommer i tre avsnitt att möta lärare och elever i Ventus och samtala om deras syn på skolan och lärande. I detta det första avsnittet möter vi alltså lärare och i nästa avsnitt möter vi tre elever ur åk 9 för att höra om hur de ser på skolan, lärare, lärande, ansvar och andra delar i sin skolvardag. Vi kommer även få höra dem berätta om sin upplevelse av att delta i ett hälsoprojekt där de har idrott varje dag. Ett forskningsprojekt tillsammans med deras lärare Mikael Lindström. Samtalet med honom avslutar triologin men det avsnittet kommer först nästa år då han kunnat studera elevernas terminsbetyg kopplat till daglig rörelse.

Programledare är Ola Henningsson.

Från ”Oj!” till ”Jo!”. Rektor Rune Jakobsson och förstelärare Marit Norlund berättar här om Kvarnbergsskolans resa från beskedet att de skulle inspekteras till det att rapporten kom. Som en av 34 utvalda skolor 2015 genomfördes en granskning av undervisningen i svenska och svenska som andra språk i årskurserna 4-6. 

Nu så här i efterhand är de tacksamma för att de fått ett erkännande för kvalitén och hjälp med fokusering på svenskämnet samt dialogen om detta på skolan. Samtidigt kan de tänka tillbaka på klassrumsbesöken och le med tanke på att de, självklart, genomförs i den vardag som skolan lever i. Alla lektionsbesök blir inte som planerat.

Återkopplingen Kvarnbergsskolan fick pekade på flera punkter där de ger eleverna en mycket god undervisning men även tre utvecklingsområden; att tydliggöra undervisningens mål och hur övningarna är kopplad till dessa, att utveckla strukturerade samtal kring texter samt att utvecklas rutiner kring utvärdering av undervisningen. Utvecklingsarbetet med dessa genomförs nu och samtidigt, som den del i granskningen, har huvudmannen, förvaltningen, uppdraget att ta till sig erfarenheter från Kvarnbergsskolan och sprida dessa till andra skolor.

Programledare är Tobias Berger och Ola Henningsson

Varför, och hur, har lärande för hållbar utveckling (ESD) fått en så central roll i den nya finska läroplanen? Irmeli Halinen, som var huvudansvarig för framtagandet och implementeringen av läroplanen, berättar här på ett mycket tydligt och konkret sätt hur de i Finland ser på ESD och hur utvecklingsarbetet därför genomfördes utifrån ett helhetstänk, med forskningsförankring, på olika nivå, med transperens och delaktighet och där arbetet gavs tid. 

Internationella utbyten ger möjligheter utöver det vanliga. Vid Learning Teachers Networks konferens i Tallin fick Daniel Olsson möjligheten till denna intervju med Irmeli Halinen.