Smuggling har en lång historia. Så länge det funnits gränser och förordningar om vilka varor som får finnas inom dem, har smugglare, hälare och andra skuggfigurer försnillat varor till de efterfrågande. Redan på 1700-talet var smuggling big business. Varor av alla slag fraktades över hela världen och smugglades mellan många olika länder. Varför var just ulltyger, kaffe, socker och sprit de stora smuggelvarorna under 1700-talet? Vilka var kvinnorna som blev rika på att sälja förbjudet kaffet på Södermalm i Stockholm? Och hur kommer det sig att samma vägar används än idag för att smuggla förbjudna varor in i landet? Bildningspodden utforskar smugglingens historia tillsammans med historikern Anna Knutsson.

Astrid Lindgren är Sveriges mest lästa och översatta författare genom tiderna. Pippi Långstrump, Karlsson på Taket och Madicken har gjort avtryck långt utanför Sveriges gränser. Men Lindgren var också en vass opinionsbildare och en tongivande förläggare under den svenska barnlitteraturens guldålder. Också för sin egen litterära framgång spelade hon många roller: litterär agent, skicklig marknadsförare och manusförfattare till alla filmatiseringar. Vad var det som gjorde hennes författarskap så framgångsrikt? Vilken betydelse hade de tidiga erfarenheterna som journalist och sekreterare under krigsåren? Och är Bröderna Lejonhjärta och Ronja mer politiska verk än vad det samtida debattklimatet hävdade? Litteraturvetaren Malin Nauwerck gästar Bildningspodden ////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. Gäster i avsnittet är litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova. /////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou /////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjärde avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor låter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Vissa skulle säga att vi lever i en känslokall tid, andra att vi blivit alldeles för känslostyrda. Men vad är egentligen känslor? Hur påverkar de oss, hur förhåller de sig till våra tankar - och hur har vi lärt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor diskuterar vi känslornas plats i människans liv ur ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv. ///////////////////////////// Gäster i avsnittet är Fredrik Svenaeus och Linnea Tillema. Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, aktuell med boken Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv (Gidlunds). Linnea Tillema är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på 1900-talets känslohistoria och disputerad på avhandlingen Övningar i frihet: Pedagogiseringen av känslolivet och mellanmänskliga relationer i 1970-talets Sverige (Makadam, 2021). ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher. Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Napoleon Bonaparte är känd som den lille mannen med det stora självförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad är egentligen sant om Napoleon? Han var själv en levande propagandamaskin. Som en påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i en kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över en splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare är snarare som byråkrat. Hur påverkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi med säkerhet om hans uppväxt på Korsika? Hur starkt präglade han den franska kolonialismen och slaveriet? Och vilka spår lämnade han efter sig i 1800-talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om en av världshistoriens mest kända personer. Gäster i studion är historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Extern ljudteknik: Hans Karlsson, Umeå universitet.

Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förändrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt från apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i Västerbotten. Vad var egentligen det mest banbrytande med Sara Lidman? Hur kom det sig att hon reste till Sydafrika och Vietnam? Hur förhåller sig "Jernbanesviten" till Lidmans släkthistoria? Vad skulle hon ha sagt om dagens självbiografiska litteratur? Och varför var hon så upprörd över Rambo? Litteraturvetarna Ingeborg Löfgren och Lisa Grahn gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på www.anekdot.se.

Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora beställare? Och varför handlar nästan alla sagor, oavsett språk, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet? Gäster i studion är Kim Bergqvist och Sofia Lodén.  Kim Bergqvist är doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia Lodén är docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat på översättningarna av Chrétien de Troyes riddarromaner. Redigering: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essäer och andra poddar, hittar du på anekdot.se